Skip to main content
Report, 2021

Ungtjurar på stall - kartläggning av omfattning och potential för naturvård

Hessle, Anna; Danielsson, Rebecca; Lidfors, Lena

Abstract

I Sverige föds ett stort antal ungtjurar upp på stall. Djurskyddslagstiftningen, som kräver bete sommartid för hondjur och stutar, omfattar av säkerhetsskäl inte tjurar. Syftet med den här rapporten är att få ett kunskapsunderlag som beskriver uppfödningen av ungtjurar på stall i Sverige och potentialen för naturvården om dessa istället skulle kastreras och födas upp som stutar på naturbetesmark samt vilka eventuella effekter på köttmängd och -kvalitet samt djurvälfärd detta skulle medföra. Beräkningarna baseras till stor del på slaktdata för olika raser och djurkategorier, där kategoriseringen i ko, ungtjur, stut o.s.v. görs vid slakt utifrån djurets biologiska och kronologiska ålder (Bilaga 1; Gård och djurhälsan, 2021, kompletterat med personligt meddelande från Emma Ternman). I rapporten har de ekonomiska och naturgivna förutsättningar som skulle behövas för att föda upp samtliga svenska ungtjurar som stutar ej utretts, utan här hänvisas för mjölkrastjurkalvar till Holmström et al. (2021) och för köttrastjurkalvar till Hessle och Kumm (2011). Beräkningarna för antal potentiella betesdjur är således teoretiska. Vi visar dock på den betesdjurspotential som finns, givet att lönsamhet och andra förutsättningar finns på plats. Som vi ser det bidrar all befintlig djurhållning till att på nationell nivå upprätthålla skalfördelar inom lantbruket avseende insatsvaror, kompetensförsörjning och avsalumöjligheter. Om man skulle försämra förutsättningarna för en typ av djurhållning, så att den minskar och inte ersätts med annan djurhållning så att den totala nationella djurhållningen minskar, skulle således praktiska, ekonomiska och logistiska förutsättningar för annan djurhållning försämras. Rapportens beräkningar av antalet möjliga betesdjur omfattar inte det antal betesdjur som skulle krävas för att ersätta importerat nötkött (40 % av konsumerad mängd) med svensk råvara från betande nötkreatur. Arbetet har gjorts på uppdrag av Världsnaturfonden WWF under våren 2021. Författarna har varit docent Anna Hessle, Inst för husdjurens miljö och hälsa; agr. dr. Rebecca Danielsson, Inst. för husdjurens utfodring och vård och professor Lena Lidfors, Inst. för husdjurens miljö och hälsa, samtliga Sveriges lantbruksuniversitet. Texten har granskats av docent Karl-Ivar Kumm, Sveriges lantbruksuniveristet och VMD Lena Stengärde, Växa Sverige.

Published in

Rapport (Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för husdjurens miljö och hälsa)
2021, number: 55
Publisher: Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, Sveriges lantbruksuniversitet

Authors' information

Swedish University of Agricultural Sciences, Department of Animal Environment and Health
Swedish University of Agricultural Sciences, Department of Animal Nutrition and Management
Swedish University of Agricultural Sciences, Department of Animal Environment and Health

UKÄ Subject classification

Animal and Dairy Science

URI (permanent link to this page)

https://res.slu.se/id/publ/112871