Skip to main content
Report, 2021

Tätheten av av sjöpennor i skyddade och bottentrålade områden i Skagerrak och Kattegatt : förslag till övervakningsprogram för epifaunans status

Sköld, Mattias; Ren, Emil; Jonsson, Patrik; Wernbo, Anders; Wikström, Andreas; Wennhage, Håkan

Abstract

Livsmiljöer med mjuka bottnar med sand, silt och lera har ett rikt liv både på ytan och nere i sedimentet. I djupare miljöer där ljuset inte räcker till för fotosyntes dominerar olika djurgrupper. De organismer som lever på bottnarna brukar kallas epifauna (epi = på). På lite större djup på svenska västkusten domineras större arter av epifaunan på mjukbottenmiljöerna av kräft- och koralldjur. En del arter är relativt storväxta och kan både vara rörliga som olika arter av kräftdjur eller förankrade i sedimentet som vissa koralldjur som sjöpennor och cylinderrosor. Dessa livsmiljöer exploateras av yrkesfisket efter skaldjur och bottenlevande fiskarter med olika redskap. Särskilt mobila redskap som bottentrålar dominerar i utsjöområden och då dessa dras fram över och i kontakt med botten kan arter påverkas på olika sätt. Antingen direkt genom fysisk skada eller att de fångas, eller indirekt genom att arternas livsmiljö påverkas, sedimentet rörs upp och grumling sker eller att näringsväven och konkurrensförhållanden mellan arter förändras av bottentrålningen. Syftet med denna studie har varit att i ett antal fallstudier jämföra epifaunans artsammansättning, täthet av sjöpennor och totala abundansen av epifauna som tänkbara indikatorer för status av epifaunan på mjukbottnar i Kattegatt och Skagerrak. Sjöpennor lever förankrade i sedimentet, är relativt stora och bedöms generellt som känsliga för fysisk störning. OSPAR kommissionen inkluderar också habitatet ”Seapens and burrowing megafauna communities” i sin lista över hotade arter och habitat. Metoden vi har använt för att kvantifiera epifaunan är en kameraförsedd släde som dras fram över en sträcka på havsbotten och filmar en definierad bredd; metoden kallas UWTV (UnderWater TeleVision). I båda havsområdena är olika arter av sjöpennor bland de dominerande arterna som kan anlyseras med denna metod, men fördelningen av arter av sjöpennor skiljer sig åt mellan havsområden och djup. I samtliga fallstudier är också den totala abundansen av epifaunan (alla taxa inräknade) högre i skyddade områden jämfört med närliggande jämförbara områden som bottentrålas. Resultaten antyder också att olika arter av epifauna har olika känslighet för påverkan från bottentrålning och störst skillnad fanns för den stora piprensaren Funiculina quadrangularis som återfanns i cirka 8 gånger högre täthet i de skyddade områdena i det djupa området Bratten jämfört med närliggande trålade områden i Bratten. I Kattegatt och kustnära i Skagerrak dominerade sjöpennorna mindre piprensare Virgularia spp. och sjöfjäder Pennatula phosphorea med endast enstaka observationer av andra arter av sjöpennor. I dessa grundare områden förekom P. phosphorea, men inte Virgularia spp., med lägre abundans i trålade jämfört med skyddade områden i Kattegatt. Motsvarande trend kunde ses, men inte lika tydligt i Skagerraks kustområden. Jämförelserna mellan skyddade och bottentrålade områden bekräftar tidigare beskrivna mönster om att känsligheten för fysisk störning från bottentrålning är störst för de storväxta arterna av sjöpennor medan de mindre arterna är mindre känsliga. Resultaten från studierna av epifaunan visar sammanfattningsvis att fysisk störning från bottentrålning har effekter på denna grupp av organismer och att effekterna kan övervakas kvantitativt med metodiken videofilmning med en kamerautrustad släde.
En bra miljöövervakning i större skala som Skagerrak, Kattegatt eller Nordsjön i enlighet med Havsmiljödirektivets avgränsning, förutsätter också en god rumslig täckning. En miljöövervakning av status av bevarandevärden i marina skyddsområden förutsätter å andra sidan högre upplösning på provtagningar i avgränsade områden. Vi visar i denna rapport att det för epifaunan finns goda möjligheter att kombinera information som fås från övervakningen som primärt görs för bohålor av havskräfta med undersökningar som görs i marina skyddsområden primärt för biologisk mångfald med avseende på epifaunan. Provtagningarna i de marina skyddsområdena bidrar särskilt till övervakning i det storskaliga perspektivet genom att tillföra information från områden som är opåverkade av bottentrålning.
Baserat på ovanstående resonemang föreslår vi ett långsiktigt övervakningsprogram enligt följande:

• Metodik och indelning i taxa som övervakas följer beskrivningar för UWTV med transekter med en yta av cirka150 m2.
• En databas upprättas med standardisering och kvalitetssäkringsrutiner med utgångpunkt i resultaten från denna rapport.
• Havsområdesövervakning i Skagerrak och Kattegatt utförs årligen med epifaunaanalyser av insamlat material från den så kallade UWTV survey som genomförs samordnat av ICES och inom EU:s Data Collection Framework (DCF).
• Uppföljning av fiskeregleringar i marina skyddsområden med fokus på epifauna genomförs med motsvarande metodik. Dessa omfattar kontrasterande studier med fasta stationer som redovisas för Natura 2000-området Bratten i denna rapport men, omfattar också Natura 2000-områdena Lilla Middelgrund, Stora Middelgrund och Röde bank samt Koster-Väderöfjordens Natura 2000 område med Kosterhavets nationalpark.
• Utvärderingar av epifaunans status bygger på båda programmen, dvs. både på havsområdesskalan och på den lokala skalan av enskilda skyddsområden.

Keywords

Sjöpennor; Epifauna; Bottentrålning

Published in

Aqua reports
2021, number: 2021:14
eISBN: 978-91-576-9895-7
Publisher: Institutionen för akvatiska resurser, Sveriges lantbruksuniversitet

Authors' information

Swedish University of Agricultural Sciences, Department of Aquatic Resources
Swedish University of Agricultural Sciences, Department of Aquatic Resources
Swedish University of Agricultural Sciences, Department of Aquatic Resources
Swedish University of Agricultural Sciences, Department of Aquatic Resources
Swedish University of Agricultural Sciences, Department of Aquatic Resources
Swedish University of Agricultural Sciences, Department of Aquatic Resources

Associated SLU-program

Coastal and sea areas

Sustainable Development Goals

SDG14 Life below water

UKÄ Subject classification

Ecology

URI (permanent link to this page)

https://res.slu.se/id/publ/113777