Holmgren, Kerstin
- Department of Aquatic Resources (SLU Aqua), Swedish University of Agricultural Sciences
Report2021Open access
Holmgren, Kerstin
Sedan år 2007 ingår provfiske med nordiska översiktsnät i 45 sjöar i nationell miljöövervakning, med vattenkemi och biologi i så kallade trendsjöar. De utgör lokalt relativt opåverkade sjöar, och därmed referenser till mer påverkade sjöar. Återhämtning från tidigare försurning började redan innan den övervakade perioden. Programmets data finns i provfiskedatabasen NORS, liksom data från provfisken från andra utförare. De nordiska näten infördes år 1993, och används sedan dess i de flesta provfisken. Standardiserat provfiske omfattar bottensatta nät fördelade över hela sjön, kompletterat med pelagiska nät i djupare sjöar. Under 1996- 2011 provfiskades ca 200-300 sjöar per år, och senare ca 150 sjöar per år, men många av dem fiskades bara vid ett eller ett fåtal tillfällen. Trendsjöarna utgör nu en större andel än tidigare av årligt antal provfiskade sjöar.
Data från nätprovfisken har länge använts i miljöanalys och forskning, för att besvara frågor om fiskars förekomst och utbredning, fisksamhällets sammansättning och funktion, och inte minst om hur de påverkas av förändringar i miljön. Offentligt finansierad övervakning och analys styrs av nationella miljömål och internationella överenskommelser, sedan år 2000 inte minst av EU:s ramdirektiv för vatten och dess implementering i svensk vattenförvaltning.
Denna rapport fokuserade på provfisken i miljöövervakningens trendsjöar, deras historia (t.o.m. 2007), nuläge (2007-2020) och framtida utvecklingsbehov. Syftet är att:
• beskriva förändringar i fiskövervakningen i trendsjöar över tid
• utvärdera fisksamhällenas tillstånd och trender
• sammanfatta kunskap som programmet har bidragit till
• diskutera framtida övervakningsbehov och ge förbättringsförslag
I trendsjöarna fångades totalt 26 fiskarter, vilket motsvarar ca hälften av de inhemska sötvattensfiskarna i landet. I enskilda sjöar fångades 1-11 fiskarter (medelvärde 5,6). Abborre (Perca fluviatilis) och gädda (Esox lucius) fanns i alla utom tre högt belägna sjöarna, där det bara fanns röding (Salvelinus alpinus) och öring (Salmo trutta). Totalt sett dominerade icke signifikanta trender både för total och artspecifik abundans (Npue), biomassa (Bpue) och medelvikt, och för de fiskindex som används för bedömning av ekologisk status. Ingen av fiskarterna ökade eller minskade på ett enhetligt sätt i de sjöar de förekom, men ibland var det stor variation mellan år som kan förklaras av variation i rekrytering av nya årsklasser. Fiskens tillväxt, maxlängd och maxålder varierade mycket, både mellan fiskarter och mellan sjöar för samma fiskart. Andelen unga individer (ålder 1-3) av abborre och mört (Rutilus rutilus) minskade generellt från söder till norr. På samma breddgrad var andelen unga fiskar av dessa arter oftast lägre i sura (pH < 6) än i neutrala sjöar. För sjöar som bedömdes ha lägre än god ekologisk status, visade fiskindexens delparametrar de avvikelser från referensvärden som kan förväntas i antingen sura eller mer näringsrika sjöar.
I rapporten ges många exempel på hur provfiskedata från trendsjöarna oftast har använts tillsammans med data från andra svenska eller utländska sjöar. Dataurvalen varierade beroende på frågeställningar och på tillgång till andra data om fiskens miljö i de aktuella sjöarna. Trendsjöarna hade stor betydelse för utvecklingen av de nuvarande bedömningsgrunderna, och som referenser i omfattande uppföljning av kalkningens effekter på fisk i försurade sjöar. De bidrog också till bredare kunskap om fisk i europeiska sjöar, om arktisk biodiversitet och om fisk och klimat.
Fiskövervakningen i trendsjöarna kompletterades ibland med annan provtagning, för t.ex. övervakning av miljögifter eller studier av morfologi, födoval eller genetik, ofta som delar av examensarbeten och doktorandprojekt. Fiskövervakningen i trendsjöarna kan behöva förändras, för att möta nya krav på svensk miljöövervakning. Befintliga data bör användas i konsekvensanalyser av reducerat antal nät per provfiske eller ändrad frekvens från årligen till vart annat år. Temperaturloggar kan ge bättre uppföljning av lokala effekter av ett förändrat klimat. Vi vill också gärna testa syrgasmätning i samband med temperaturprofilmätning, något som en del regionala utförare av nätprovfisken redan gör.
miljöövervakning; tillstånd; trender; forskning
Aqua reports
2021, number: 2021:19eISBN: 978-91-576-9918-3Publisher: Institutionen för akvatiska resurser, Sveriges lantbruksuniversitet
Lakes and watercourses
Ecology
Environmental Sciences
https://res.slu.se/id/publ/114488