Skip to main content
Report - Peer-reviewed, 2021

Renar, renskötsel och vindkraft : vinter- och barmarksbete

Skarin, Anna; Sandström, Per; Brandão Niebuhr Dos Santos, Bernardo; Alam, Moudud; Adler, Sven;

Abstract

Syftet med denna studie var att studera hur vindkraftutbyggnad påverkat renars val av betesområde och rörelsemönster och renskötseln under vinterbetessäsongen samt under barmarkssäsongen. Våra studier har innefattat vinterbetesområden i Mittådalen sameby (Glötesvålens vindkraftsanläggning) och Tåssåsen sameby (Mullbergs vindkraftsanläggning), och barmarksområden (året-runtmarkerna) i Malå sameby (Jokkmokksliden, Storliden, Ytterberg och Åmlidens vindkraftsanläggningar). Arbetet med den här rapporten har genomsyrats av en samproduktion av kunskap tillsammans med de renskötare som varit berörda av de vindkraftsetableringar vi studerat. Vårt arbetssätt har utgått från en kombination av kunskapsinhämtning från den traditionella och kvalitativa kunskapen hos samebymedlemmarna, i linje med Akwé: Kon Guidelines1 och från kvantitativa analyser av GPS-data från renar i relation till olika omvärldsfaktorer. Detta har gett oss möjligheten att skapa en mångfasetterad och komplex förståelse av hur renen och renskötseln påverkas av vindkraftsutbyggnad. Renskötarnas kunskap har varit essentiell för att förstå hur renskötseln påverkas av utbyggnaden och den har utgjort grunden för att tolka GPS-data från renarna. I alla studieområden har vi analyserat GPS-data från tiden före etablering av vindkraft, under byggfas och under driftsfas. Renskötarnas information om renskötselstrategier har varit nödvändig för att avgöra vilka positioner som representerar renarnas egna beslut och val av betesområden, vad som representerat renskötarens beslut och val, eller vad som representerat en kombination av både renens och renskötarens beslut och val.

I den kvalitativa analysen har vi diskuterat och arbetat med renskötarna genom att organisera fokusgruppsmöten och intervjuer där vi diskuterat renskötseln, hantering av renarna, vilka faktorer som påverkar renen och renskötseln, samt väder- och snöförhållanden. Dessa möten har transkriberats och materialet har delats med deltagarna. Vi har också samlat in information från dagböcker och anteckningar som renskötarna har delat med sig av.

eckningar som renskötarna har delat med sig av. Den kvantitativa analysen baserades på GPS-data för beräkning av habitatvalsmodeller och analyser av renarnas rörelsehastighet. Data var tillgängligt genom samebyarnas egen märkning av renar med GPS-halsband och genom tidigare forskningsprojekt (Malå sameby). Positioner från djur utrustade med GPS-halsband tillsammans med rumsliga och tidsbundna miljöfaktorer utgjorde grunden i beräkningar av hur renarna valde eller undvek områden och om detta förändrades i och med etableringen av vindkraft. Vi definierade vinterbetessäsongen för Mittådalen och Tåssåsen samebyar, för åren 2008–2018 respektive 2008–2019, från den tidpunkt när renarna flyttades ner till vinterbetet fram till att de flyttade tillbaka till kalvningsområdet på våren. Byggfasen för respektive anläggning pågick under åren 2012–2014 respektive 2013–2014. I Malå sameby analyserades GPS-data för åren 2008–2011 och 2015–2018 och där pågick byggfasen under 2010–2011 (Åmliden 2011–2012). Vi analyserade data från den tidpunkt när renarna flyttade upp till året-runt-betesområdet i slutet av april fram till höstskiljningen i november när de flyttade österut igen till vinterbetesområdet. Vi delade in barmarkssäsongen i kalvnings-, sommar- och höstperiod och analyserade habitatval på regional (renens val av hemområden inom säsongsbetesområdet) och intermediär skala (renens val av betesområde inom hemområdet), och renarnas rörelsehastighet vilket gav ett relativt mått på betesro. Vi analyserade hur habitatval och rörelsehastighet varierade i relation till olika omvärldsfaktorer, som avstånd till eller ljudnivå från vindkraftverken, avstånd till allmän och enskild väg, kraftledning, gruva (Malå sameby), skoter- eller vandringsleder, topografi (höjd över havet, lutning, och sluttningens riktning och läge i terrängen), ägoslag (marktyp), vinterbetesförhållande och etableringsfas för vindkraft.

Resultaten från våra analyser visade att renar och renskötsel påverkades negativt av vindkraftutbyggnad. Graden och arten av påverkan varierade över året och med respektive områdes övriga förutsättningar. Vintertid påverkades renskötselarbetet och möjligheten till att utnyttja betesmarkerna. I Mittådalen sameby innebar etableringen av vindkraft på Glötesvålen i kombination med påverkan från skogsbruket att det var svårt att nyttja området. Det ledde till att samebyn inte fann det lönsamhet att försöka nyttja det annars utmärkta betesområdet på Glötesvålen. Detta område var tidigare speciellt viktigt under vintrar med svåra snöförhållanden. I Tåssåsen sameby hade renskötarna inte möjlighet att undvika området där Mullbergs vindkraftsanläggning etablerades, eftersom området ligger centralt inom en vintergrupps betesområde. Här ledde vindkraftutbyggnaden till ökade problem speciellt under vintrar med svåra betesförhållanden, vilka också var vanligast efter att vindkraften etablerats. Analyserna av GPS-data från dessa två områden visade att renarna inte undvek vindkraftsanläggningarna, men renarnas förväntade ökning i användning av höglänta områden under svåra snöförhållanden var betydligt lägre (45 %) på Mullberg jämfört med närliggande berg. Samtidigt ökade antalet påkörda renar på de större allmänna vägarna i närheten av anläggningen. Under driftsfasen blev det också svårare att hantera renarna i samband med att rovdjursförekomsterna i området ökade.

Under barmarkssäsongerna kalvning-, sommar- och höstperioderna i Malå sameby visade analyserna av GPS-data på en stor variation i hur vindkraftsetableringarna påverkade renarna. Jämfört med tiden före byggfas undvek renarna vindkraftsanläggningarna under kalvnings- och höstperioden under driftsfas, men inte under sommarperioden. Minskningen var mest markant i myrområden där renarnas användning minskade med i genomsnitt 34 % respektive 21 % 3 km från vindkraftsanläggningarna under kalvnings- respektive höstperioden, medan de ökade användningen av myrar med 22 % vid 3 km under sommarperioden. Renarnas förändrade beteende mellan de olika barmarksperioderna visade på en plasticitet (eller avvägning) i beteendet där de verkade söka efter det bästa tillgängliga betesområdet. Bytesdjur, som renar, gör ofta avvägningar mellan vad som är minst farligt, eller stressande för dem. För renarna kan valet stå mellan risken att få sin kalv tagen av en björn eller att bli ansatt av insekter. Detta ledde till att renarna antingen undvek (kalvningsperioden) vindkraftsanläggningarna för att bättre upptäcka björnar eller att de faktiskt använde områden nära anläggningarna för att slippa bli angripna av parasiter (sommarperioden).

I vinterbetesområdena analyserade vi hur ljudnivå från vindkraftverken påverkade renarnas habitatval på intermediär skala (landskapsskala), och i samtliga studieområden analyserade vi om det påverkade renarnas betesro (rörelsehastighet). Sammantaget visade analyserna att ljudnivån från vindkraftverken påverkade renarnas habitatval och betesro negativt, men att påverkan varierade med vegetationstyp och förekomsten av rovdjur. I Tåssåsen visade analyserna att renarna vistades i områden där ljudnivån var högre från vindkraftsverken när tätheten av varg var högre. När tätheten av järv var högre minskade de användningen av områden där ljudnivån var högre. Oavsett förekomst av rovdjur ökade renarna rörelsehastigheten (sämre betesro) med ökad ljudnivå från vindkraftverken, och när rovdjurstätheten var lägre ökade den mer. Exempelvis ökade rörelsehastigheten med 24 % (0,18 km/12 h) om ljudnivån ökade från 0 dB till 40 dB, och 34 % (0,30 km/12 h) om ljudnivån ökade till 60 dB vid relativt låg järvtäthet. Under sommar- och höstsäsongen hade renarna i Malå sameby högre rörelsehastighet när ljudnivån från vindkraftverken var högre samtidigt som tätheten av björn var högre. Faktorerna ljudnivå från vindkraftsverken och avstånd till vindkraftverken var korrelerade och genom modellselektion valde vi den variabel som var bäst anpassad till data för respektive område och tidsperiod. I Mittådalen under vintern och i Malå under kalvningsperioden, gav avstånd till vindkraftverken en bättre modell och visade att renar som var närmare vindkraftverken hade sämre betesro. I Mittådalen samvarierade avstånd till vindkraft med rovdjurtäthet och rörelsehastigheten ökade nära vindkraftverken när järvtätheten var lägre.

Sammanfattningsvis visar omfattningen av de studerade områdena, mängden och tidsintervallet av insamlade GPS-data, bidraget från renskötarna och de statistiska analyserna i den här rapporten (och även tidigare resultat) på viktiga frågor som bör beaktas i den storskaliga planeringen av vindkraft i Sverige. Våra analyser och resultat visar att de kumulativa (samlade) effekterna av vindkraft och annan markanvändning i kombinationen med stora variationer i väderlek vintertid och andra naturliga påverkansfaktorer som rovdjursförekomst, ger en komplex påverkan på renar och renskötsel som är sammanflätade med de beslut som renskötarna tar. Det mest uppenbara problemet vi identifierade med vindkraft i vinterbetesområdena var att etableringarna sker i höglänta områden där det också ofta är högre topografisk variation. Sådana höglänta områden är speciellt viktiga för renskötseln under svåra vinterbetesförhållanden, vilka blir allt vanligare i och med klimatförändringarna. Renskötseln kan därigenom ses som dubbelt drabbade av klimatförändringarna, dels blir de svåra vintrarna alltmer frekventa och dels sker den förnybara energiproduktionen som ska avhjälpa klimatförändringarna, just i de områden som renskötseln har ett växande behov av. Det innebär att det är extra viktigt att exploatering av höglänta områden sker med stor försiktighet, för att bibehålla renskötselns möjlighet att klara sig i ett förändrat klimat.

Våra studier visade också att det är viktigt att involvera berörd sameby tidigt i planeringsprocessen, för att om möjligt undvika att placering och utformning av en anläggning blir ett problem för renskötseln. För att undvika att etablering av vindkraft leder till en försämrad möjlighet att nyttja betesmarkerna för en sameby finns det behov av att utveckla kompensationsåtgärder i samverkan med respektive sameby som kan förbättra situationen på betesmarkerna. Det kan exempelvis, vara förbättrade skogsbruksåtgärder, välplanerade renodukter eller tillgängliggörande av ny betesmark som inte nyttjas av någon annan sameby.

Published in

Rapport / Naturvårdsverket

2021, number: 7011
eISBN: 978-91-620-7011-3
Publisher: Naturvårdsverket

Authors' information

Swedish University of Agricultural Sciences, Department of Animal Nutrition and Management
Swedish University of Agricultural Sciences, Department of Forest Resource Management
Alam, Moudud
Dalarna University
Swedish University of Agricultural Sciences, Department of Forest Resource Management

UKÄ Subject classification

Animal and Dairy Science
Social Sciences Interdisciplinary

URI (permanent link to this page)

https://res.slu.se/id/publ/115488