Skip to main content
SLU publication database (SLUpub)
Report, 2021

Kretslopp och förvaltning för hållbar vattenförsörjning : en rapport i IVAs projekt Hållbar vattenförsörjning – tillgång till rent vatten i ett föränderligt klimat

Persson, Kenneth M.; Balfors, Berit; Barron, Jennie; Blom, Lena; Dahlstedt, Sabine; Filipsson, Staffan; Grönwall, Jenny; Hernäng, Patrick; Lång, Lars-Ove; Norström, Anna; Eriksson, Staffan

Abstract

Vatten är en gemensam resurs med flera användningsområden. Det spelar en central roll i många samhällsfunktioner, ekonomin och miljön.

Vattenbalanser, vattenflöden och vattenanvändningen förändras kontinuerligt. I framtiden drivs utvecklingen på av klimatförändringar, förändringar inom jordbruk och industri samt urbaniseringen.

För att hantera utvecklingen måste kunskapen om olika aspekter av vattenförsörjning förbättras. Tillgången till data för ytvatten är relativt bra, men den är betydligt sämre för grundvatten till följd av färre mätpunkter. För grundvatten och ytvatten behövs en förbättrad kartläggning av resurser i både jordlager och berggrund, med kontinuerlig uppdatering, samt information om värdet av olika grundvattenresurser som vattentäkter.

Sverige har god total tillgång på sötvatten. Trots detta behöver vattnet användas mer resurseffektivt. Eftersom det är stor variation av tillgången i olika delar av landet blir det ännu viktigare med resurseffektivt användande i områden med torka. Där bör om möjligt vattnet användas många gånger innan det återförs till recipienten.

Effekter av klimatförändringar förstärker detta behov. SMHI har haft ett regeringsuppdrag att kartlägga vattenuttag. SMHI påpekar att det i dagsläget finns viss information om vattenuttag, men informationen är långt ifrån heltäckande. Det finns heller inget samlat system för insamlingen av mätdata.

Vatten är en grundläggande förutsättning för de flesta verksamheter i samhället. Diskussionen om vattnets värde måste breddas från att det bara ses som en produkt för en viss användare till att betraktas som en resurs även för andra grupper som är direkt eller indirekt beroende av vattenresurserna. Det behövs även en bredare diskussion om ekonomiska och finansiella beräkningsgrunder när vattentillgången förändras till följd av ökat befolkningstryck, ändrade levnadsvanor och klimatförändringar.

Betydande insatser och investeringar har gjorts för att få ned kväve- och fosforutsläpp i vattenförekomster. Men finns det fortfarande vattendrag, sjöar och grundvatten som är övergödda och har kvalitetsförändringar. Önskvärt är att farliga kemikalier inte kommer in i kretsloppet. Det är dock svårt att hantera de många kemikalierna som alla är individuellt godkända av Kemikalieinspektionen. Därigenom finns inget producentansvar om föroreningars påverkan på miljö och människa.

Sverige har en lång tradition av arbete med vattenförsörjning och avloppshantering. Initialt låg fokus på att hantera avloppsvatten, men har under åren utvecklats genom förfinad rening och breddats till att innefatta vattnets kretslopp. En kombination av stark miljölagstiftning, offentlig styrning och regelverk samt ett innovativt näringsliv ledde till att svensk vattenhantering ansågs världsledande på 1950–60 talen.

Näringslivet har en viktig roll för att genom innovativa lösningar säkra en god tillgång på vatten i framtiden. Förutsättningarna på marknaden för produkter, system och tjänster inom vattensektorn styrs av lager, regler och efterfrågan från många offentliga aktörer. En bättre samverkan behövs mellan näringslivet och det offentliga inom forskning, utveckling och utbildning.

Vattenförvaltningen i Sverige är splittrad. Inom Regeringskansliet ligger den på olika departement. En rad myndigheter har ansvar för olika frågor kring vattenförvaltningen. Arbetsgruppen anser därför att det långsiktigt är önskvärt med ett departement som är sammanhållande för nationell vattenpolitik och en myndighet som har huvudansvar för vattenförvaltningen.

Utöver det långsiktiga samordningsansvaret behöver mer akuta problem hanteras. Vid extrema vattensituationer finns behov av en myndighet som har rätt att genomföra prioriteringar av vattenfrågan. ”Dynamiska” vattendomar som skulle kunna tillämpas på prov i någon region kan vara en väg framåt.

Vattensektorn står inför en rad utmaningar de kommande tio åren. Därför krävs ökad forskning tillsammans med satsningar på grund- och vidareutbildning för att säkra kompetens i både privat och offentlig sektor. Samtidigt finns det innovativa lösningar i form av produkter och tjänster som behöver spridas bättre både inom Sverige och genom export. Eftersom tillgång till rent vatten är en förutsättning för hela samhället behöver forsknings- och innovationsarbetet breddas och integreras bättre med andra discipliner.

Published in

Verksamhetsberättelse - Ingenjörsvetenskapsakademien
2021, number: 528
eISBN: 978-91-89181-17-5
Publisher: Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien

    UKÄ Subject classification

    Oceanography, Hydrology, Water Resources

    Permanent link to this page (URI)

    https://res.slu.se/id/publ/115889