Abstract

Att olika arter av däggdjur vandrar mellan olika områden under året (sk säsongsvandringar) förekommeri många områden världen över. Hos hjortdjur såsom älg, kronhjort och rådjur i det boreala skogszonen tycks benägenheten att vandra vara starkt kopplad till typen av levnadsmiljö där den säsongsmässiga variationen i klimatet är en viktig drivande faktor. Benägenhetenatt säsongsvandra medför också stora konsekvenser för förvaltningen av älg och skog eftersom älgarna förflyttar sig över administrativa gränser och mellan olika förvaltningsområden. En av de viktigaste målsättningarna inom forskningsprojektet GRENSEVILT har varit att skapa bättre förutsättningar för förvaltningen av älg hos en älgpopulation som lever längs den svensk-norska gränsen i Värmlands och Dalarnas län samt Innlandet fylke genom att studera älgarnas rörelsemönster. Under vintern 2018, 2019 och 2020 försågs 30 kor och 11 tjurar med GPS-sändare i detta område. GPS-halsbanden blev programmerade till att positionera i regelmässiga intervaller om 2 timmar. Studien omfattar data från de 41 radiomärkta älgarna från det första märkningstillfälleti februari 2018 fram till hösten 2021. Av dessa uppvisade 20 (49%) ett strikt migrerande vandringsmönster mellan sommar och vinterområden, 14 (34%) nyttjade samma område både vinter och sommar och varstationära. De resterande 7 (17%) uppvisade en kombination av dessa två typer av rörelsemönster mellan olika år. Det fanns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan könen i fördelningen av rörelsemönster. Medeldatum för de migrerande älgkornas start och slut på vårvandringen var 20 respektive 30 april medan tjurarna startade sin vårvandring i medeltal den 30 april och anlände till sommarområdet 16 maj. De flesta älgarna migrerade till sina vinterområden under december och januari där 49% hade anlänt till vinterområdet den 1 januari medan 92% hade anlänt den 1 februari. I medeltal vandrade tjurarna 52 km (linjärt avstånd)från sommar till vinterområdet medan korna vandrade 19 km. Den längsta vandringssträckan mellan säsongs-hemområden för tjurar var 87 km och förkor 38 km. Det fannsstatistiskt säkerställda skillnader mellan de olika åren för när under året som säsongsvandringarna startade och avslutades. En motsvarande variation mellan år kunde även identifieras för snödjupet och den totala snöperiodens längd. Vandringarna skedde till största delen från mer syd-ostligt belägna vinterområden i Sverige under våren till mer nord-västligt belägna områden i Norge.Medelstorleken på årliga hemområden för stationära kor och tjurar var 6700 respektive 9200 ha medan detta för migrerande kor och tjurar var 17 000 respektive 65 000 ha. Bland de stationära älgarna berörde huvuddelen (70%) endast ett förvaltningsområde medan 59% av de migrerande älgarnas rörelser överlappade 3-5 olika administrativa förvaltningsenheter under ett år. Resultaten visaratt mer än hälften av älgarna nyttjar olika områden under vintern och under den del av jakttiden där den absoluta majoriteten av älgarna fälls vilket medför en ojämn fördelning mellan kostnader (skogsskador) och intäkter (jaktuttag) mellan olika områden. Ett hårt betestryck och omfattande skogsskador under vintern i ett område styrs därmed till största delen av den rådande älgförvaltningen 10-50 km därifrån och som i detta studieområde huvudsakligen ligger i nordlig och nord-västlig riktning. En framtida förvaltningsstrategi bör ske över ÄFO och kommungränser, över läns-och fylkesgränser och i vissa områden även över nationsgränser som i detta fall utgörs av den mellan Sverige och Norge.

Keywords

säsongsvandring; migration; älg; förvaltning; snö; klimat

Published in

ISBN: 978-91-576-9940-4
Publisher: Institutionen för ekologi, Sveriges lantbruksuniversitet

SLU Authors

• Sand, Håkan

  • Department of Ecology, Swedish University of Agricultural Sciences
    

• Wikenros, Camilla

  • Department of Ecology, Swedish University of Agricultural Sciences
    

UKÄ Subject classification

Ecology


Permanent link to this page (URI)

https://res.slu.se/id/publ/116182