Skip to main content
SLU publication database (SLUpub)

Report2022Open access

Avskjutning av älg över tid och rum – effekter av rovdjur och skogsbruk

Wikenros, Camilla; Zimmermann, Barbara; Sand, Håkan; Eriksen, Ane; Wabakken, Petter; Di Bernardi, Cecilia

Abstract

Älgjakt och skogsbruk är en viktig del av Inre Skandinaviens kulturarv där nyttjande av skog och älg som naturresurser är sammanlänkade. Älgpopulationen har ökat i antal på grund av ändringar i skogsbruket från plockhuggning till beståndsskogsbruk under mitten av 1900-talet vilket gett älgen ökad tillgång till foder i områden med ungskog. Detta har resulterat i mer jaktmöjligheter. Jakten på älg har både stort ekonomiskt och rekreativt värde medans älgens vinterbete på tall leder till stora förluster för markägare genom försämrad virkeskvalitet och lägre produktion av biomassa. Utöver människans påverkan via skogsbruk och jaktuttag så påverkan stora rovdjur dynamiken hos älgpopulationer. Förvaltning av lokala älgpopulationer till önskad täthet och/eller sammansättning påverkas därför av förekomst av varg och björn, och rovdjurens uttag påverkar i sin tur det möjliga jaktuttaget och dess sammansättning. Syftet med denna studie är att 1) ge en översikt på älgavskjutningen i Inre Skandinavien på regional och lokal nivå tvärs över riksgränsen, och 2) analysera vilka faktorer som påverkar variationen i avskjutning av älg med fokus på förekomst av rovdjur, effekter av skogsbruk, förekomst av rådjur (vargens näst vanligaste bytesdjur efter älg), och i en landskapsgradient. Vi använde avskjutningsstatistik från perioden 1995-2020, inventeringsdata från den årliga varginventeringen, antal skjutna björnar, andel jordbruksmark (index för rådjurstäthet), andel ungskog per år, och latitud för att förklara variationen i avskjutning över tid och mellan olika förvaltningsenheter i Sverige och Norge. Studien visar en variation i avskjutningen av älg både mellan olika älgförvaltningsområden i Sverige och Norge och inom länderna under de senaste decennierna. Sett över studieperioden för 1995-2017 var den totala avskjutningen i Sverige 50% lägre och i Norge 40% lägre i älgförvaltningsområden som helt överlappade med vargrevir jämfört med områden utan varg. Närvaro av varg och björn påverkade både den totala avskjutningen och andelen kor bland skjutna vuxna. I de flesta älgjaktområden ökade den totala avskjutningen med ökad andel ungskog vilket troligtvis är ett resultat av en ökad tillgång på foder som dels kan påverka älgtätheten men även fördelningen av älg i landskapet. Rådjurstätheten förklarade däremot inget av variationen i avskjutningen på älg vilket indikerar att rådjurstätheten i Hedmark, Värmland och Dalarna är för låga för att resultera i att vargarna dödar färre älgar. Den totala avskjutningen varierade inte med latitud men ålders- och könssammansättningen av jaktuttaget uppvisade viss variation i relation till latitud i Sverige men mindre i Norge. Ett viktigt resultat från denna studie var skillnaderna mellan Sverige och Norge för de olika älgförvaltningsområdena. En del av variationen kan bero på skillnader i den faktiska miljön som vi inte tagit hänsyn till i denna studie. En annan förklaring kan vara olikheter i förvaltningen av älg både historiskt sett och i nutid. Sammantaget visar denna studie en betydande påverkan av varg och björn på jaktuttaget samtidigt som det årliga jaktuttaget oftast är större (2.4-3.5 gånger) än det uttag som sker från varg.

Keywords

björnpredation; jaktuttag; ungskog; vargförekomst; älgförvaltning

Published in


ISBN: 978-91-576-9942-8
Publisher: Institutionen för ekologi, Sveriges lantbruksuniversitet