Skip to main content
SLU publication database (SLUpub)
Report, 2022

Predationsstudier på varg inom projekt GRENSEVILT – en jämförelse mellan nya och tidigare studier

Sand, Håkan; Zimmermann, Barbara; Wikenros, Camilla; Wabakken, Petter

Abstract

I Skandinavien har tidigare genomförda studier visat att tätheten av både älg och varg utgör de viktigaste faktorerna som styr effekterna av vargens predation på älgstammen. Tätheten av varg är i sin tur starkt kopplad till både flockstorleken och storleken på befintliga revir i det aktuella området. Dessa studier har framförallt skett under populationens etableringsfas med relativt sett låg täthet av varg, stora revir, och i områden med relativt hög täthet av älg. Syftet med denna studie var att skatta storleken på vargens predation på älg under mer aktuella förhållanden på samma sätt som tidigare genomförda studier. För de tidigare (1999-2017) genomförda predationsstudierna i SKANDULV var det genomsnittliga antalet angränsande revir under vintern 1,0 (n=21) och under sommaren 1,8 (n=14). För de sju studerade reviren i GRENSEVILT var antalet angränsande revir 3,0 i genomsnitt. Vi undersökte effekterna av vargens predation genom att utgå från det enskilda vargreviret och med kunskap om vargens predationstakt, storleken på reviret (tätheten av varg) och en skattning av älgstammens täthet. Studierna av vargens predation genomfördes under åren 2017-2019 och var koncentrerade till fyra vargrevir belägna i norra Värmland och angränsande områden i Innlandet fylke samt södra Dalarna. Totalt genomfördes 13 predationsstudier under åren 2017-2019 fördelade på 6 vinterstudier, 4 sommarstudier och 3 höststudier i fyra vargrevir. Totalt registrerades 154 vargdödade bytesdjur. Av de större slagna bytesdjuren var 131 älgar, 5 kronhjortar, 7 rådjur och ett vildsvin. Det totala årligta uttaget av älg varierade mellan 69 och 92 med ett medeluttag på 82 (75-89 95% KI) älgar per vargrevir och år. Detta är lägre än det beräknade uttaget av älg som har registrerats i tidigare studier i SKANDULVs regi som uppgår till 121 (100-144 95% KI) älgar per år och vargrevir. Storleken på de studerade reviren i GRENSEVILT var dock något mindre än i tidigare studier vilket medförde att det genomsnittliga predationstrycket för samtliga revir och år blev detsamma som i tidigare studier (0,11 älgar per km2 eller 1,1 älgar per 1000 ha). Tidigare studier har även visat att vargens uttag ur den lokala älgpopulationen dvs inom reviret (räknat från 1 juni direkt efter kalvning) har varit ca 8% i medeltal. Studierna i GRENSEVILT visar på ett lika högt eller marginellt högre genomsnittligt uttag (9%) men också med en betydande variation mellan reviren. Motsvarande uttag från jakt i reviren uppgick till ca 19% i medeltal och varierade mellan 12% och 23%. Därmed uppgick vargens genomsnittliga uttag ur populationen till 31% av det totala uttaget från både jakt och varg. Denna studie visar på stora likheter med tidigare resultat och beräkningar av vargens inverkan på älgstammen och på möjligheterna till jaktlig beskattning i vargreviren. Dock antyder våra nya resultat från dessa studier att vargens inverkan på den lokala älgstammen i medeltal kan vara något högre jämfört med tidigare funna resultat. Detta kan tillskrivas dels att de nu studerade vargreviren var något mindre i medeltal jämfört med tidigare studier, dels att tätheten av älg var något lägre i de studerade vargreviren jämfört med tidigare studier. Dessutom var den relativa andelen vuxna älgar av vargens predation på älg något högre i GRENSEVILT studierna.

Keywords

jakttryck; predationstryck; varg; Revirstorlek; älg; älgtäthet

Published in


ISBN: 978-91-576-9943-5
Publisher: Institutionen för ekologi, Sveriges lantbruksuniversitet