Skip to main content
Report, 2022

Järven i Inre Skandinaviens skogslandskap – områdesbruk, födoval och reproduktion

Aronsson, Malin; Persson, Jens; Zimmermann, Barbara; Märtz, Johanna; Wabakken, Petter; Heeres, Rick; Nordli, Kristoffer

Abstract

Under lång tid har järvstammen i Skandinavien varit begränsad till nordliga fjälltrakter på gränsen mellan Sverige och Norge. Men de senaste decennierna har den återkoloniserat stora delar av sitt forna utbredningsområde ner till Värmland och södra Dalarna i Sverige och Hedmarks fylke i Norge. Ännu finns lite kunskap om järvars ekologi i denna del av utbredningsområdet och i vilken grad den skiljer sig från områden där mycket forskning bedrivits tidigare. För att förstå hur järvstammen ska förvaltas i sydliga delar av utbredningen behövs kunskap om vad som påverkar täthet och utbredning. Därför har vi inom ramen för projektet GRENSEVILT studerat järvars områdesbruk, reproduktion och vad de lever av och hur det i sin tur påverkar och påverkas av andra arter. Vår studie baserar sig på data från 23 järvar (11 honor och 12 hanar) som följdes med GPS-sändare under totalt 39 perioder. Järvhanarna hade betydligt större hemområden än honorna; 3-10 gånger så stora per säsong (vår, sommar, höst) och månad. Hanarnas hemområden var i medeltal mellan 350 och 1000 km2 stora. Honors hemområden var i medeltal 50-100 km2, de var som minst under vårvintern när honan har ungar, vilket också syntes tydligt på storleken på kärnområden (delen av hemområdet som används mest). Järvarna levde framförallt på rester av älg under både vår, sommar och höst. Födan kom främst från asätande, men järvarna tog även mindre byten själva. Den vanligaste födokällan var rester av klövvilt som järven hämtat från t.ex. slaktgropar (ansamling av slaktrester från jakt), åtlar eller kadaver. Vi följde totalt 5 järvar under försommaren i samband med älgens kalvningstid. Tre av järvarna tog troligtvis älgkalv då vi hittade rester efter totalt 5 älgkalvar under denna period. Vi hittade också rester av andra mindre bytesdjur troligtvis tagna av järv, framförallt tjäder och andra fåglar men även hare och mård. Ungefär hälften av all föda järven nyttjade härrörde från mänsklig aktivitet (framförallt jakt men också en trafikdödad älg). Sannolikt är denna andel högre än så eftersom även en del av klövviltresterna med okänt ursprung kommer från mänsklig aktivitet. Något överraskande var det bara en av järvarna vi följde som nyttjade resterna efter en vargdödad älg. När det gäller reproduktion tyder våra resultat på att järvhonor har en hög reproduktionsframgång i denna del av Skandinavien. Nästan alla honor vi följde födde ungar och två tredjedelar av dessa hade kvar minst en unge i juni. I två fall hittade vi döda ungar, båda var sannolikt ihjälbitna av järv. Precis som i andra områden flyttade honorna sina ungar mellan olika lyplatser, oftare och längre avstånd under senare delen av våren. Vår studie visar att järvars ekologi i skogslandet i stora drag liknar det som beskrivits från andra delar av utbredningsområdet. Något som skiljer ut detta område är att en stor andel av järvarnas föda härrör från mänsklig aktivitet, särskilt som rester från jakt, och inte predation på klövvilt eller tamdjur eller nyttjande av rester från bytesdjur dödade av andra rovdjur. Eftersom järven också lagrar mat kan rester från framförallt älgjakten vara både en riklig och förutsägbar födokälla under stora delar av året, vilket också kan vara en av förklaringarna till den höga reproduktionen som vi observerade. God födotillgång och hög reproduktion talar för att järven kommer att fortsätta återkolonisera södra delarna av sitt forna utbredningsområde.

Keywords

asätare; älg; rovdjur; förvaltning; varg; predation

Published in


ISBN: 978-91-576-9945-9
Publisher: Institutionen för ekologi, Sveriges lantbruksuniversitet

Authors' information

Swedish University of Agricultural Sciences, Department of Ecology
Swedish University of Agricultural Sciences, Department of Ecology
Zimmermann, Barbara
Inland Norway University of Applied Sciences
Swedish University of Agricultural Sciences, Department of Ecology
Wabakken, Petter
Inland Norway University of Applied Sciences
Swedish University of Agricultural Sciences, Department of Ecology
Nordli, Kristoffer
Inland Norway University of Applied Sciences

UKÄ Subject classification

Ecology

URI (permanent link to this page)

https://res.slu.se/id/publ/116186