Skip to main content
SLU publication database (SLUpub)

Report2022Open access

Signalkräftans påverkan på Vätterns ekosystem

Bohman, Patrik; Nyström, Per

Abstract

Signalkräfta introducerades i Vättern 1969 för att ersätta den inhemska flodkräftan som försvann på grund av kräftpest på 1930-talet. Tidigare höll flodkräftan till i vattendragsmynningarna och vid strandkanterna men arten var inte talrik ute på större djup. Till en början verkade detsamma gälla för signalkräftan men i slutet av 1990-talet upptäcktes en kraftig ökning av kräftor i de norra delarna av Vättern med en påföljande stark fångstutveckling inom yrkesfisket från år 2000.

Den kraftigt ökade spridningen och tätheten av signalkräftbestånden i sjön kan ha skapat förändringar i ekosystemet. Men frågan är vilka effekter man kan förvänta sig baserat på dagens kunskap och vilken mer information som behöver samlas in för att öka kunskapsläget? Det finns några skillnader mellan signal- och flodkräftans beteende och födointag vilka gör att man kan förvänta sig olika effekter av kräftarterna i stora djupa sjöar som Vättern.

Signalkräftorna kan påverka Vätterns ekosystem på flera olika sätt. Hur stor denna påverkan är beror bland annat på kräftornas tätheter, vilken typ av föda de föredrar samt hur känsliga olika organismgrupper är för kräftornas konsumtion. Något som också inverkar är att Vättern består av ett kallt vattensystem med relativt låg produktion av föda. Trots att vi vet ganska mycket om signalkräftors ekologi och levnadsmönster så kvarstår det viktiga biologiska frågeställningar om signalkräftans roll i Vättern. Det är därför angeläget att besvara dessa frågor genom att utföra specifika försök och undersökningar direkt i sjön.

Published in

Rapport från Vätternvårdsförbundet
2022, number: 149Publisher: Vätternvårdsförbundet