Abstract

Syftet med den här rapporten är att presentera ett förslag på övervakningsprogram för de sjöar i Sverige vilka utpekats som betydande vatten. För sjöar har de med en areal större än 100 km² pekats ut vilket innefattar 24 sjöar i Sverige. Sjöarna består i många fall av flera mindre vattenförekomster vilket gör att det totala antalet vat-tenförekomster blir 95 stycken. Några av de stora sjöarna har redan omfattande akvatiska övervakningsprogram som till många delar motsvarar krav på bas- och riskövervakning. Andra betydande sjöar har alldeles för liten övervakning, t.ex. bara vattenkemisk provtagning vart 6:e år. I denna rapport sammanfattas nuvarande övervakningsprogram och jämförs med behoven för att motsvara basövervakning med möjlighet att bland annat att följa långsiktiga förändringar. En grov kostnads-uppskattning görs också för de delar som skulle behöva läggas till. Generellt sett är de betydande sjöarna i södra Sverige mer övervakade än de i norr. Vänern, Vättern och Mälaren är relativt väl övervakade och ingår i ett eget program för stora sjöar inom den nationella övervakningen och har dessutom lagt till egen övervakning via sina respektive vattenvårdsförbund. De femton betydande sjöar som ligger i fjällkedjan har vi minst kunskap om då de i många fall endast har vat-tenkemiskt provtagning på hösten vart 6:e år via helikopter. Fysikalisk-kemiska vattenparametrar övervakas i nuläget vid 111 stationer i de 95 vattenförekomsterna. De skulle behöva vara minst 115 för att täcka in de vattenfö-rekomster som i nuläget inte har någon provtagning alls. För att komma upp i minst 2 ggr per år i samtliga utan att ge avkall på tätare provtagning i vissa vatten skulle totala provtagningstillfällen behöva ökas från 222 stycken per år till 296. Sammanfattningsvis för växtplankton i betydande vatten sker provtagning vid 94 tillfällen och 85 stationer per år. Nitton vattenförekomster saknar helt växtplank-tonprovtagning. För att vara tillräckligt för basövervakning behöver det ökas på till 112 provtagningstillfällen och 102 stationer per år. Jämför man befintliga makrofytundersökningar med behovet ser man att av de 482 transekter i ca 35 vattenförekomster som i nuläget undersökts med sexårsintervall skulle det behöva läggas på ca 730 transekter i övriga 60 vattenförekomster, även dessa i sexårsintervall. Ungefär 1200 transekter på 6 år motsvarar ca 200 transekter per år. Profundal bottenfauna saknas helt i 46 av de 95 vattenförekomsterna, det är fram-förallt den nordliga gruppen av betydande sjöar som helt saknar kunskap om bot-tenfaunasamhället. I de mer sydliga saknas ibland regelbunden provtagning men provtagningskampanjer utvalda år har gett ett visst kunskapsunderlag. Över tid har det i genomsnitt har det samlats in prov från 32 stationer varje år från 46 vattenfö-rekomster. Totalbehovet bör vara minst 114 prover och 114 stationer varje år. För litoral bottenfauna saknas regelbunden övervakning helt! Eftersom det här är frå-gan om strandprov behövs flera stationer i varje sjö och en total uppskattning av stationer per år är 147 stycken. Fiskövervakning behöver utvecklas för att passa flera av de betydande sjöarna. De metoder som används för mindre sjöar (nätfiske) och de 4-5 allra största sjöarna (även hydroakustik och trålning) passar inte i flera av de andra betydande sjöarna som är mycket näringsfattiga och inte klarar återkommande fiskeinsatser utan att påverka fiskpopulationen negativt. Behovet kan för fiskövervakning beräknas till 169 provfisken sammanlagt under en sexårscykel och under senaste rapporte-ringscykeln på sex år provfiskades endast 10 % av dessa. Sammantaget finns alltså mycket mindre färdiga lösningar på fisksidan. Det finns även fiskodlingar i några av de betydande sjöarna vilket gör att man även behöver få kunskap om det finns påverkan från fisk som rymt från odlingskassar. En grovuppskattning av kostnader för fältarbete och efterföljande analyser i labora-toriemiljö visar att mellan 12 och 13 miljoner kronor skulle behöva avsättas årligen för att få tillräcklig övervakning i samtliga betydande sjöars vattenförekomster. Här ingår kostnader på 8 miljoner för de analyser som behövs för att få med priorite-rade ämnen för att kunna göra en fullständig kemiskt statusklassning. Kostnaden för tillkommande fiskövervakning är inte med i grovuppskattningen. Övervakningen är i nuläget uppdelad på flera aktörer via nationella, regionala och lokala program ibland samlad i vattenvårdsförbund och/eller i samordnad recipient-kontroll. För att få till utökad övervakning föreslås att den ingår i den befintliga provtagningsstrukturen i de fall där det redan finns en sådan då den är väl inarbetad sedan många år.

Published in

Rapport / Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för vatten och miljö
2022, number: 2022:5
Publisher: Institutionen för vatten och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet

SLU Authors

• Drakare, Stina

  • Department of Aquatic Sciences and Assessment, Swedish University of Agricultural Sciences
    

• Andersson, Mikael

  • Department of Aquatic Resources (SLU Aqua), Swedish University of Agricultural Sciences
    

Associated SLU-program

Lakes and watercourses
Eutrophication
Alpine/Arctic landscapes


Sustainable Development Goals

Ensure availability and sustainable management of water and sanitation for all
Protect, restore and promote sustainable use of terrestrial ecosystems, sustainably manage forests, combat desertification, and halt and reverse land degradation and halt biodiversity loss
Conserve and sustainably use the oceans, seas and marine resources for sustainable development


UKÄ Subject classification

Environmental Sciences
Geochemistry
Ecology


Permanent link to this page (URI)

https://res.slu.se/id/publ/118193