Skip to main content
SLU publication database (SLUpub)

Report2022

Samhällsekonomiska begrepp i yrkes- och fritidsfiske

Blomquist, Johan; Persson, Lars; Stage, Jesper; Waldo, Staffan

Abstract

Fisk är en gemensam resurs som bidrar med värden till samhället både genom sin roll i ekosystemen och i form av livsmedel och rekreationsmöjligheter via yrkes- och fritidsfisket. Utan kontroll och regleringar finns risk att nyttjandet inte blir hållbart från ett samhälleligt och ekologiskt perspektiv. Inom fiskförvaltningen, och då yrkes- och fritidsfisket konkurrerar om samma resurs, krävs ofta att myndigheter gör avväganden vad gäller hur fiskresursen ska fördelas. Olika typer av samhällsekonomiska analyser och indikatorer kan spela en viktig roll som besluts- och faktaunderlag i sådana överväganden.

Samtidigt är yrkes- och fritidsfiske till sina naturer olika verksamheter; yrkesfiske är en bransch som är tydligt definierad i den ekonomiska statistiken, medan fritidsfiske är en aktivitet som människor utövar på sin fritid. Denna skillnad i hur de olika fiskena ser ut och utövas gör att ekonomiska jämförelser blir komplicerade, och när olika samhällsekonomiska indikatorer används i jämförelser mellan fiskena är det nödvändigt att säkerställa att dessa indikatorer faktiskt är jämförbara.

I denna rapport diskuteras några av de viktigaste indikatorerna som används i jämförelser mellan olika fisken. Dessa indikatorer låter sig sorteras i två olika grupper, dels indikatorer som syftar till att mäta olika aspekter av ekonomisk aktivitet och dels indikatorer som syftar till att mäta olika aspekter av samhällsekonomiska värden. Aktivitetsindikatorerna bygger på nationalräkenskapssystemet och hit hör indikatorer som förädlingsvärde, sysselsättning, vinst, omsättning och multiplikatoreffekter. Värdeindikatorerna bygger på nationalekonomisk välfärdsteori och hit hör indikatorer som samhällsekonomiskt nettobidrag, producentöverskott och konsumentöverskott. I rapporten diskuteras dels vilka av dessa indikatorer som alls är meningsfulla att jämföra med motsvarande indikatorer i andra fisken, dels vad som krävs för att åstadkomma jämförbara indikatorer för olika fisken. Det finns en rad aktivitetsbaserade indikatorer som kan vara av intresse, beroende på vilket eller vilka mål som fiskepolitiken har på en viss plats, medan det däremot egentligen bara finns en värdeindikator, nämligen det samhällsekonomiska nettobidraget, som är intressant på egen hand.

En viktig slutsats i rapporten är att det bör utvecklas satelliträkenskaper för fritidsfiske som är konsistenta med dagens satelliträkenskaper för turism mer allmänt, och att fritidsfiskebaserat företagande bör definieras och mätas på samma sätt som turismbaserat företagande mäts i satelliträkenskaper för turism och inkludera all försäljning av varor och tjänster som används för fritidsfiske. Detta skulle innebära en bredare definition av fritidsfiskebaserat företagande än dagens, som fokuserar på företag som huvudsakligen säljer till just fritidsfiske, men skulle säkerställa att aktivitetsbaserade indikatorer – både för yrkesfiske och för fritidsfiske – skulle mätas på jämförbara sätt och i enlighet med internationella nationalräkenskapsstandarder.

En annan viktig slutsats i rapporten är att när indikatorer för olika fisken används i jämförelser mellan dessa är det angeläget att indikatorerna mäts på samma geografiska skala. De flesta aktivitetsbaserade indikatorer blir mycket olika beroende på vilken skala de mäts på, och att exempelvis jämföra en indikator som mätts på kommunal nivå för ett fiske med en i övrigt likvärdig indikator som mätts på nationell nivå för ett annat fiske kommer att leda tanken fel.

I många situationer där det är önskvärt att jämföra olika fisken kommer det att behövas mer detaljerad datainsamling eller mer detaljerad analys än vad som idag görs systematiskt. I rapporten diskuteras några utvecklingsmöjligheter för framtida datainsamling och framtida analysarbete inom fiskeområdet.

Slutligen är det viktigt att betona att även om det går att peka ut några indikatorer som mer informativa än andra, går det inte att entydigt peka ut en enda indikator som alltid är att föredra. Vilka indikatorer som beslutsfattare fokuserar på när fisken på en viss plats och av en viss art ska jämföras måste knytas till vilka fördelnings- och regionalpolitiska mål som ses som angelägna på den platsen. Samhällsekonomiska indikatorer bör ses som beslutsunderlag i dessa överväganden och om de är korrekt utformade och mätta kan de vara mycket användbara beslutsunderlag, men vilka fördelnings- och regionalpolitiska mål som är angelägna att nå för ett visst fiske måste beslutas utifrån andra kriterier.

Published in

Havs- och vattenmyndighetens rapport
2022, number: 2022:12
ISBN: 978-91-89329-41-6
Publisher: Havs- och vattenmyndigheten