Goude, Martin
- Unit for Field-based Forest Research, Swedish University of Agricultural Sciences
Report2022Open access
Goude, Martin; Erefur, Charlotta; Johansson, Ulf; Nilsson, Urban
I takt med det ökade intresset för ett mer variationsrikt skogsbruk har hyggesfritt skogsbruk, där marken alltid är trädbevuxen utan större kalhuggna ytor, lyfts fram som ett komplement till det traditionella trakthyggesbruket. Det ökade intresset för hyggesfritt skogsbruk beror bland annat på att skogsägare numera ofta vill kunna nyttja olika ekosystemtjänster såsom virkesproduktion, rekreation och biodiversitet i samma skog. Detta ställer krav på ny kunskap om hur de alternativa skötselmetoderna bör bedrivas och vad de har för effekter på ekonomiska, ekologiska och sociala värden. En viktig del i att ta fram ny kunskap är långsiktiga fältförsök, där olika aspekter kring skogsskötsel kan studeras under lång tid. I Sverige finns totalt sett omkring 4 000 långtidsförsök över hela landet. En del av dessa behandlar hyggesfri skogsskötsel, men det har inte funnits en bra sammanställning över vilka de är, vad som gjorts i försöken eller vilka slutsatser som dragits från dem. Syftet med denna rapport är därför att sammanställa information och resultat från de långsiktiga försök som brukats med hyggesfria metoder med fokus på produktion, föryngring och skador. Även kunskapsluckor och behovet av nya försök beskrivs.
Vi fann 140 långtidsförsök spridda över landet som uppfyllde våra urvalskriterier. Några av försöken är anlagda redan på 1920-talet, men majoriteten aktiva fältförsök är anlagda från 1980- talet och framåt. De behandlingar som förekommer är olika former av selektiv avverkning där enskilda träd avverkas, såsom blädning och måldiameterhuggning, eller gruppvis avverkning där träd avverkas på grund av sin rumsliga position, såsom luckhuggning och skärmställning. Från drygt hälften av försöken kunde tillväxt, avgångar och utveckling av små träd studeras.
Det var stor variation i den löpande tillväxten, som i genomsnitt var 6,2 m3sk/ha, år. Tillväxten började kulminera vid ett virkesförråd runt 200–300 m3sk/ha, ungefär samtidigt som avgångarna ökade kraftigt, vilket tydde på att det i skiktade skogar riskeras höga avgångar vid dessa virkesförråd samtidigt som tillväxten kulminerar. Sju försök som behandlar måldiameterhuggning i blandskog, omföring av enskiktad granskog till flerskiktad, blädning i fullskiktad granskog, luckhuggning i schackrutemönster samt skärmställning av tall respektive gran presenteras mer ingående tillsammans med nya data från återinventeringar som utfördes under 2021 och 2022. Dessa försök visade på bredden i skötselmetoder som behandlas i de långsiktiga försöken samt tillgänglig kunskap om enskilda skötselmetoder.
För att få veta mer om de långsiktiga effekterna av hyggesfri skötsel behövs längre mätserier än vad de flesta försök hade i denna sammanställning. Det behövs också fler försök, framför allt kring metoder såsom luckhuggning, måldiameterhuggning och omförandet från enskiktade bestånd till flerskiktade. I väntan på nya försök och längre tidsserier kommer resultat från de försök som finns behöva användas, tillsammans med praktiska erfarenheter, kunskap från andra länder med liknande förutsättningar, samt den kunskap vi har om trakthyggesbrukad skog.
Rapport (Sveriges lantbruksuniversitet, Enheten för skoglig fältforskning)
2022, number: 22Publisher: Enheten för skoglig fältforskning, Sveriges lantbruksuniversitet
Forest Science
https://res.slu.se/id/publ/119239