Fridman, Jonas
- Department of Forest Resource Management, Swedish University of Agricultural Sciences
Report2022Open access
Fridman, Jonas; Westerlund, Bertil; Appiah Mensah, Alex
I de pressmeddelanden som SLU Riksskogstaxeringen går ut med vid publicering av Skogsdata har den sjunkande tillväxten påtalats sedan 2019. I och med de preliminära uppgifterna om kolsänkans minskning som SLU levererade till Naturvårdsverket i augusti 2022 har den sjunkande tillväxten väckt en bredare uppmärksamhet (exempelvis pressmeddelanden från Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen samt nyhet från SLU). Som underlag för nyheten från SLU har ett antal olika analyser baserade på data från Riksskogstaxeringen utförts för att kunna svara på frågan om varför tillväxten sjunkit. I denna arbetsrapport redovisas resultat från dessa analyser. • Det totala virkesförrådet fortsätter att öka, men under de senaste åren inte lika mycket som tidigare o Virkesförrådet ökade med i genomsnitt 27 miljoner m3 sk per år mellan 2005 och 2012, från totalt 3,2 miljarder m3 sk till 3,4 miljarder m3 sk. o Virkesförrådet ökade med i genomsnitt 29 miljoner m3 sk per år mellan 2012 och 2019, från totalt 3,4 miljarder m3 sk till 3,6 miljarder m3 sk. o Virkesförrådet ökade med i genomsnitt 8,0 miljoner m3 sk per år mellan 2017 och 2019, från totalt 3,55 miljarder m3 sk till 3,56 miljarder m3 sk. • Den årliga volymtillväxten i Sverige ökade med cirka 20 miljoner m3 sk (från 111 till 131 miljoner m3 sk), eller 19 procent, under perioden 2005 till 2012 o Volymtillväxten ökade i samtliga landsdelar men mest i Götaland (7 miljoner m3 sk) o Volymtillväxten ökade för samtliga trädslag men mest för gran (12 miljoner m3 sk) o Volymtillväxten ökade som en effekt av såväl gynnsamma tillväxtförutsättningar (temperatur och nederbörd) som en ur tillväxtsynpunkt positiv utveckling av åldersstruktur och ökat virkesförråd (ränta-på-ränta effekt). • Den årliga volymtillväxten i Sverige minskade med cirka 20 miljoner m3 sk, (från 131 till 112 miljoner m3 sk), eller 15 procent, under perioden 2012 till 2018 o Volymtillväxten minskade i samtliga landsdelar men mest i Götaland (10 miljoner m3 sk) o Volymtillväxten minskade för samtliga trädslag men mest för gran (14 miljoner m3 sk) o Volymtillväxten minskade beroende på ogynnsamma tillväxtförutsättningar (en kombination av temperatur och nederbörd) trots en svagt positiv utveckling av åldersstruktur och ett ökat virkesförråd. • Den totala årliga avgången ökade med cirka 11 miljoner m3 sk (från 92 till 103 miljoner m3 sk), eller 12 procent, under perioden 2005 till 2018 o Den årliga avverkningen ökade med cirka 15 miljoner m3 sk (från 74 till 89 miljoner m3 sk), eller 20 procent, under perioden 2005 till 2018. o Den årliga naturliga avgången minskade med cirka 3 miljoner m3 sk (från 18 till 15 miljoner m3 sk), eller 18 procent, under perioden 2005 till 2018. o Som en effekt av stormen Gudrun var den naturliga avgången extremt hög 2005 o Efter 2005 är den naturliga avgången betydligt högre än före 2005, främst orsakad av stormskador och barkborreangrepp. • Hur volymtillväxten kommer att utvecklas o Det finns tydliga indikationer på att den minskande tillväxten i södra Sverige efter 2012 har vänts till en ökning vilket analyser av de två senaste enskilda tillväxtåren (2019 och 2020) visar. Detta slår dock ännu inte igenom i Riksskogstaxeringens officiella statistik på grund av att den officiella statistiken grundar sig på ett genomsnitt av fem års tillväxt.
Riksskogstaxeringen; volymtillväxt
Arbetsrapport / Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för skoglig resurshushållning
2022, number: 540Publisher: Institutionen för skoglig resurshushållning, Sveriges lantbruksuniversitet
Forest
SDG15 Life on land
Forest Science
https://res.slu.se/id/publ/119406