Skip to main content
SLU publication database (SLUpub)

Report2017Open access

Behovsanalys och förslag till framtida verksamhet i våtmarksövervakningen : en delutredning inom revisionen av Naturvårdsverkets miljöövervakningsprogram Våtmarker

Hedenås, Henrik; Åkerholm, Marianne; Hedblom, Marcus

Abstract

Under 2016 genomförde Naturvårdsverket en revision av programområde Våtmark med det övergripande syfte att utvärdera utformningen och genomförandet av det löpande programarbetet mot bakgrund av de viktigaste kravställarna. Den här rapporten är en av två delutredningar inom revisionen av programområde Våtmark. Syftet med denna delutredning är att framställa underlag till den samlade revisionen 2016, med inriktning på att beskriva samhällets behov av våtmarksdata och hur dessa bäst kan tillgodoses. Delutredningens mål är att besvara de övergripande frågorna: Produceras rätt information i verksamheten? Används resultaten och data från programområde Våtmark? Hur kan användningen ökas? Kan programmet effektiviseras? Den här delutredningen sammanfattar existerande verksamheter med fokus på löpande dataproduktion i våtmarker med syfte att undersöka vilka data som samlas in i våtmarker. Baserat på intervjuer med tolv länsstyrelser, Naturvårdsverket, Jordbruksverket, Skogsstyrelsen, Sametinget ett par kommuner samt en grupp potentiella avnämare av våtmarksdata sammanfattar rapporten vilka behov samhället har av miljöövervakningsdata från våtmarker samt hur dessa data används idag. Utredningen visar att miljöövervakningsdata kring våtmarker främst efterfrågas från olika myndigheter. Data över våtmarkernas status behövs för att beslutsfattare på olika nivåer, EU, nationell och regional nivå skall kunna utforma, genomföra och utvärdera strategier som rör en långsiktigt hållbar förvaltning av våtmarkernas ekossystemtjänster och biologiska mångfald. Data över våtmarkernas tillstånd kan t.ex. utgöra en referens mot vilka framförallt miljömålen ”Myllrande våtmarker” och ”Ett rikt växt och djurliv” kan utvärderas. Det finns även möjligheter med dagens miljöövervakningsdata att åtminstone delvis utvärdera kort- och långsiktiga effekter av olika drivkrafter. Redan idag används data från de nationella miljöprogrammen RT, NILS och THUF i regional, nationell och internationell rapportering kring våtmarkers status och förändring. Heltäckande data från den satellitbaserade övervakningen (SBÖ) av våtmarker utgör en stor del av Naturvårdsverkets miljöövervakningsprogram Våtmarker och används främst av länsstyrelser som underlag för prioritering av åtgärder/restaureringar och för uppföljning i skyddade områden men även vid regional miljömålsuppföljning. En nyckel för en effektiv miljöövervakning är samordning när det gäller utlägg, fältarbete och analys. När det gäller samordning är det framförallt de nationella övervakningsprogrammen som kan stå för kontinuitet och kompetens. Myndigheterna efterfrågar i stor utsträckning ”färdiga analyser” där resultaten sätts i sitt sammanhang och användas vid miljömålsrapporteringen. Ett sätt att effektivisera detta är att länsstyrelser m.fl. i större utsträckning går ihop och beställer ”färdiga analyser” i dialog med miljöövervakningsprogrammen. En viktig slutsats är att det finns stora möjligheter att göra effektivare analyser av redan insamlat data med hjälp av olika modeller och samanalys av data som är insamlat i olika övervakningsprogram. Effektivare analyser skulle t.ex. göra det möjligt att uttala sig om mindre redovisningsområden än tidigare. Analyser skulle även kunna ge upphov till modellbaserade kartor som kan användas för beslutsunderlag, framtidsscenarier samt orsaksanalyser. Vidare efterfrågar, framförallt länsstyrelserna objektsbaserad data för att kunna uttala sig om statusen i ett specifikt våtmarksobjekt. För detta behövs det heltäckande data i form av satellitbaserad övervakning av våtmarker, laserdata och/eller fotogrammetri data.

Keywords

Miljöövervakning; Myr; Revision; Utredning; Våtmarker

Published in

Arbetsrapport / Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för skoglig resurshushållning
2017, number: 473
Publisher: Institutionen för skoglig resurshushållning, Sveriges lantbruksuniversitet