Skip to main content
SLU publication database (SLUpub)

Report2023Open access

Användning av högupplösta data inom miljöövervakningen : erfarenheter med användning av en multielektrodsond av typ EXO2 för övervakning av Ullfjärdarna

Köhler, Stephan; Demandt, Christian; Wallman, Karin; Drakare, Stina; Li, Jing

Abstract

Inom miljöövervakningen används sonder för registrering av temperatur och syre-halt sedan ett par år tillbaka. I detta projekt testades om en multielektrodsond av typ EXO2, som utöver syrgas och temperatur även registrerar ett stort antal andra analysparametrar, skulle kunna användas på samma sätt. Multielektrodsonden har använts under sex månader för provtagning i Ullfjärdarna. Sonden är mycket bra lämpad för analys av förhållanden i sjöar där man inte har tidigare kunskap om de förekommande spatiala variationerna av vattenkemi och olika pigment. Eftersom sonden registrerar vattenkemidata för ett stort antal viktiga parametrar kan den an-vändas för att kartlägga naturligt förekommande variationer, särskilt i djupled. Re-sultat från sonden är tillgängliga direkt vilket gör att provtagningen kan anpassas i fält baserat på de observerade signalerna från sonden. Resultat från denna under-sökning bekräftar bland annat tidigare resultat från provtagningar i Stora Ullfjärden där man kunde observera förekomst av cyanobakterier nära temperaturskiktningen på några meters djup. Sonden kunde registrera data som inte är tillgängliga via den vanliga miljöövervakningen och profilerna ger en stor förståelse för de akvatiska processerna. Vid två tillfällen fanns det indikationer att sondens turbiditetsmät-ningar ger en sannare bild av sjöns skiktningsförhållande än turbiditetsresultaten från ordinarie provtagning.

Hantering av elektroden i fält var enkel. Datahanteringen var inte krångligare än den som uppstår vid hantering av andra sensordata. Omhändertagandet av elektro-den, inklusive kalibrering och annan kvalitetskontroll, kräver dock utbildad perso-nal. Under projektets gång har laboratoriepersonal utfört ett antal provtagningar med sonden. Laboratoriet analyserade inte resultatet och gjorde inte heller någon kvalitetskontroll av sonderna eller erhållna resultat. Detta förklarar varför en del avvikelser uppstod med avseende på syrgashalt vid första provtagningen och under nästan hela projektet för klorofyll.

För att sonden ska kunna användas med framgång i miljöövervakning krävs det en större arbetsinsats runt arbetet med kvalitetskontroll och uppföljning. Så länge det inte finns ett större antal uppdrag där sonden kan användas i flera provtagningspro-gram, så kan inte laboratoriet lägga den nödvändiga tiden som krävs för att auto-nomt kunna använda sonden.

Published in

Rapport / Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för vatten och miljö
2023, number: 2023:3
Publisher: Institutionen för vatten och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet