Skip to main content
SLU publication database (SLUpub)
Report, 2023

Biologisk recipientkontroll för Ringhals kärnkraftverk : årsrapport för 2022

Käll, Filip; Falk, Alexandra; Sjöholm, Jonathan; Jaktén Langert, William; Nyquist, Nils

Abstract

Ringhals kärnkraftverk är en av Sveriges största elproducenter. På grund av intag och utsläpp av havsvatten som kyler processen i kraftverket sker en påverkan på den omgivande kustvattenmiljön. Denna påverkan övervakas och analyseras i det biologiska recipientkontrollprogrammet. Föreliggande årsrapport presenterar resultat av undersökningarna inom kontrollprogrammet för 2022. Fokus i årsrapporten ligger på samhället av fisk och skaldjur, förluster av ägg, larver och yngel i kylvattenvägarna samt förekomsten av främmande arter. I kylvattenintaget utförs under våren två olika årliga provtagningar för att övervaka förlusterna av olika fiskstadier i kraftverket: En provtagning av fiskägg och fisklarver med en Bongohåv, och en provtagning av yngel och juvenil fisk med en modifierad Isaac-Kidd-trål. I ägg- och larvprovtagningen 2022 var de vanligaste förekommande fiskäggen från torsk och de vanligaste fisklarverna från skrubbskädda och tobis (kust-/havs-). Provtagningen i kylvattenintaget efter juvenil fisk och yngel är till stor del fokuserad på fångsterna av glasål (Anguilla anguilla). Fångsterna med Isaac-Kidd-trålen 2022 dominerades av sillyngel följt av klarbult, tobisyngel och glasål. Effekten av utgående uppvärmt kylvatten undersöks genom årliga provfisken på tre lokaler: recipientområdet vid Ringhals, som påverkas av kylvattnet, referensområdet vid Vendelsö, som är opåverkat av kylvatten, och området vid Norra Horta, som är delvis påverkat av kylvattnet. Provfisket genomförs två gånger per år, under april och augusti. För 2022 var skärsnultra generellt den vanligaste fiskarten vid provfisket, förutom under april i referensområdet där stensnultra var vanligast. Generellt var förekomsten av varmvattengynnade arter högre i recipientområdet och förekomsten av kallvattengynnade arter högre i referensområdet. Totalfångsten av strandkrabba var hög i samtliga lokaler och fiskeperioder, med kulmen i recipientområdet i augusti. Området kring renshusledningens utlopp undersöktes med ROV (Remotely Operated Vehicle) för att visuellt inspektera påverkan på botten. Utsläpp och sedimentation av skaldelar från musslor och krabbor har även i år minskat till följd av relativt lågt kylvattenflöde. För att undersöka eventuell förekomst av invasiva främmande arter genomfördes en dykkartering i fem områden utanför kraftverkets kylvattenutsläpp. Sammantaget för de fem områdena observerades det sex invasiva främmande arter av alger (rödsvansing, japantofs, japanplym, agaralg, japansk sargassotång, och grönalgen klykalg) samt en främmande djurart (stillahavsostron). Utöver dykkarteringen så hittades även blåskrabba under provfisket i april. Samtliga främmande arter är kända på svenska västkusten sedan tidigare.

Keywords

Kärnkraft; kylvatten; recipientkontroll; provfiske; fiskyngel; främmande arter

Published in

Aqua reports
2023, number: 2023:2
eISBN: 978-91-8046-818-3
Publisher: Institutionen för akvatiska resurser, Sveriges lantbruksuniversitet