Skip to main content
SLU publication database (SLUpub)
Report, 2023

Lantbrukares psykosociala arbetsmiljö och psykiska hälsa

Lundqvist, Peter; Håkansson, Carita; Hakelius, Karin

Abstract

Denna kunskapssammanställning syftar till att ge en översikt över forskning av relevans för lantbrukares psykosociala arbetsmiljö och psykiska hälsa. Den innehåller kunskaper om lantbrukarens utmaningar och deras konsekvenser i form av stress och risk för psykisk ohälsa, samt möjligheterna att hantera dessa utmaningar själv eller genom olika former av stöd. Viktiga aspekter inkluderar även yrkets friskfaktorer och möjligheterna att utveckla dessa som bidrag till en god arbetsmiljö.

En systematisk internationell litteratursökning genomfördes med fokus på studier om lantbrukare, vilket innebar att anställda och företagare som hade fokus på skogsbruk uteslöts. Vidare avgränsades sökningen till perioden 2005–2021 och till länder som har likartade produktionsformer och produktionsvillkor som Sverige, främst Europa, Nordamerika och Australien/Nya Zeeland. Litteratursökningen resulterade i 108 vetenskapliga artiklar baserade på kvalitativa och kvantitativa studier, där endast ett fåtal kom från Sverige.

Att vara lantbrukare är snarare en livsstil än ett yrke. Den frihet detta innebär är för många lantbrukare viktigare än en hög inkomst. Lantbrukare har även en stark relation till platsen där de bor och arbetar, vilken är viktig för dem och en central del av deras identitet. Gården symboliserar deras värderingar och personlighet då de oftast byggt upp allt själva. Den absoluta merparten av lantbruken är familjelantbruk, där man bor och arbetar tillsammans med sin partner och sina barn, ibland med föräldrar eller svärföräldrar. Många gårdar har varit i släktens ägo i flera generationer och lantbrukaren lever med årstidernas växlingar nära djur och natur mer än vad som är vanligt inom andra yrken och företagsformer.

Resultaten visade att de arbetsmiljörisker som identifierats i lantbrukares psykosociala arbetsmiljö är arbetsbelastning, ekonomi, klimatförändringar och väderförhållanden, kriminalitet, globalisering, lagar och regler, maskulina normer, samt ensamhet, isolering och brist på stöd.

Den psykiska ohälsan är generellt högre bland lantbrukare, framförallt bland äldre lantbrukare, än i andra yrkesgrupper. Depression och självmordsförsök förekommer oftare bland lantbrukare än inom andra yrkesgrupper och lantbrukares psykiska ohälsa har ökat under senare år.

Friskfaktorer i lantbrukares psykosociala arbetsmiljö är inte lika väl studerade som riskfaktorer. De friskfaktorer som identifierats är länken mellan lantbrukaren och den brukade jorden, miljömässigt och socialt ansvar, förmågan att utföra arbetet, att vara ute, arbeta fysiskt, äta bra, bra arbets- och boendemiljö, att arbeta med djur, rimlig arbetsbelastning, egen motivation, socialt stöd och känsla av tillhörighet, en inkomst som inte kommer från arbetet på gården, samt förmågan att arbeta efter pensionsåldern.

Lantbrukarnas förmåga att själva stå emot och återhämta sig från den stress de möter i sin yrkesroll (resiliens) varierade mellan individer. Stöd av familjen, naturen och djuren och att sätta gränser för sitt arbetsengagemang, att koppla av eller göra annat bidrog också till att stärka deras resiliens. Resiliens är något som man kan lära sig, vilket kan vara till hjälp för lantbrukare. Lantbrukare använder olika personliga strategier för att hantera den stress de utsätts för (coping), och olika copingstrategier kan också bidra till att bygga upp lantbrukares resiliens. Det kan vara planering, positiv omvärdering (förändring av attityd till stressande händelser, humor och fritid) samt att få hjälp och stöd från andra. Vidare kan acceptans användas som copingstrategi. Mer negativa strategier kan vara sådant som undvikande, samt att skylla på sig själv eller andra. Det kan också handla om att undertrycka känslor, undvika problem eller konsumera alkohol.

Att lantbrukare tycks vara mindre benägna att söka och använda resurser och tjänster för psykisk ohälsa verkade enligt flera studier bero på att det saknas regionala resurser och yrkesspecifika kunskaper om målgruppen. Lantbrukare hade störst förtroende för läkare och var därmed mest mottagliga för information om psykisk hälsa från dem, men också från sina makar/familjemedlemmar och vänner. Lantbruksrörelsen kan bidra med socialt stöd, utbildning och mentorskapsprogram för lantbrukare med stress och depressionssymtom. Framtida självmordsförebyggande insatser för lantbrukare kan även ges i form av utbildning, träningsprogram och nationella kampanjer.

I genomgången av litteraturen har det även konstaterats att det föreligger behov av mer kunskaper gällande kvinnliga lantbrukares arbetsvillkor och psykiska hälsa, samt konsekvenserna av förändringar på landsbygden genom försämrad samhällsservice och ökad kriminalitet. Studier och utvärderingar av olika former av stöd och interventioner för att stötta lantbrukares psykiska hälsa behövs i större omfattning. En EU-rapport om framtidens arbetsmiljö inom lantbruket pekar också på vikten av ökade kunskaper om de stressfaktorer som förväntas vara kopplade till klimatförändringar, ekonomisk och finansiell stress, ökade krav från myndigheter och konsumenter, negativ kritik mot lantbruket inklusive från militanta aktivister. Ur svenskt perspektiv föreligger ett stort behov av fördjupade kunskaper om hur den kunskap om den psykosociala arbetsmiljön och den psykiska hälsan som berörts i denna sammanställning gäller för svenska lantbrukare under 2020-talet, även om de internationella resultaten bidrar till en ökad kunskap som till stor del är överförbar till svenska förhållanden.

Published in

Kunskapssammanställning
2023, number: 2022:8
eISBN: 978-91-89747-08-1
Publisher: Myndigheten för arbetsmiljökunskap