Skip to main content
SLU publication database (SLUpub)

Report2023Open access

Arbetsförhållanden inom svensk grisproduktion - lantbruksföretagarnas perspektiv

Göransson, Eva; Lundqvist, Peter

Abstract

Svensk grisproduktion har genomgått stora förändringar och omstruktureringar under de senaste decennierna, vilket resulterat i allt färre företag. I dagsläget finns det drygt 1100 aktiva grisföretagare, spridda över landet. Trots strukturomvandlingen med allt fler stora specialiserade grisföretag finns det även en hel del företag med ett mindre antal djur. Föreliggande rapport med fokus på erfarenheter gällande arbetsförhållanden inom grisproduktionen baseras på svar från 288 företagare av totalt 814 (35%) möjliga och relevanta med angiven epostadress i SCB.s lantbruksregister. Av dessa var närmare 25% kvinnor och hälften av grisföretagarna hade varit verksamma mer än 20 år. Smågrisproduktion bedrevs av 20%, slaktsvinsproduktion 40% och integrerad produktion stod för 40% av svaren. Ca 90% av företagen bedrevs konventionellt, medan drygt 10% hade någon form av ekologisk produktion. Vidare framkom att mer än hälften av företagen hade anställd personal. En stor del av frågeställningarna i studien var inriktade på skador och hälsobesvär, goda exempel, problem samt lösningar och åtgärder vid olika arbetsmoment. Vad gäller utfodringsarbetet var det inte så vanligt med skador och hälsobesvär, men incidenter med galtar och sinsuggor, andningsbesvär och besvär i rörelseorganen rapporterades. Fördelar med automatisk utfodring och blötutfodring framhölls i en hel del svar. Problem vid utfodring gällde t ex: larm under nattetid, ständig jour och ensamarbete. Manuell utfodring där man bar spannar och utfodrade smågrisar framhölls som fysiskt påfrestande. De som hade utegrisar berättade att dåligt väder under höst och vinter kunde göra utfodringsarbetet tungt och besvärligt. Andra risker gällde bl.a. dammig miljö samt stress och skaderisker vid krånglande utfodringssystem. Vad gäller behov av åtgärder var det främst tekniska lösningar som önskades för att förbättra arbetsmiljön vid utfodringsarbetet. Vid utgödsling, rengöring/tvätt samt halmhantering framkom främst besvär gällande luftmiljöns påverkan på andningsorganen, oron för gödselgaser samt det påfrestande arbetet med maunell högtrycksrengöring. Vad gäller goda exempel framhöll man främst tvättroboten som ett hjälpmedel som verkligen förbättrade arbetsmiljön. Ett annat exempel var automatisk halmspridning och transport av halm på räls. Problem och förbättringsförslag gällde främst manuell högtrycksvätt och svårigheter med användning av andningsskydd vid detta arbete. Andra förbättringsbehov framkom gällande krånglande utgödslingsanläggningar och den slitsamma manuella skrapningen av boxar. Rapporter gällande skador och hälsobesvär vid skötsel av djur gällde bl.a. aggressiva suggor och incidenter vid vaccinationer. Kläm- och trampskador och handledsproblem vid arbete med smågrisar var också vanligt förekommande. Lugna djur och lugna djurskötare togs upp som goda exempel tillsammans med slopande av konventionell grisvägning. Problem som upplevdes var främst stora, tunga och ibland aggressiva djur, seminering och vaccinationer samt stämpling av djur och vägning. Behov av tekniska lösningar, t.ex. gällande vägning samt bättre avelsarbete framfördes. Andra arbetsuppgifter gällde djurhantering och djurförflyttning, där det främst rapporterades kläm-, halk- och bitskador. Kadavervagn, stora utlastningsrum och drivgångar var bland de goda exempel som framkom. Rapporter gällande problem handlade om avlivning av stora suggor och svårigheten att flytta stora tunga kroppar som låg illa till. Andra problem som förekom var flyttning av grisar vid dåligt väder och med okunnig personal samt urskiljning av slaktfärdiga grisar i boxarna. Tekniklösningar var det man främst tänkte sig för att förbättra arbetsmiljön, men mer personal underlättade också arbetet. Användning av personlig skyddsutrustning var ganska vanligt förekommande vid stallarbetet, främst stålhätta/skyddsskor, hörselskydd och andningsskydd, ca 60-80% använde detta, beroende på arbetsuppgift. Gaslarm användes på tre av de 34 arbetsplatser med vaccumutgödslingssystem, men flera skrev att de borde skaffa gaslarm. Andra viktiga faktorer i grisföretagarnas arbetsmiljö gällde personal och psykosociala aspekter. Svårigheter att hitta personal med lämplig kompetens var problematiskt, där man påpekade att språk och kommunikation var viktigt. När det gällde orosfaktorer var det främst ekonomin, djurrättsaktivister samt administrativa krav som upplevdes som påfrestande. Bland de faktorer som skapar arbetsglädje var välmående djur, välfungerande personal och goda produktionsresultat det som flest uppskattade. Studiens resultat har visat att det fortfarande finns arbetsmiljöproblem inom svensk grisproduktion, men att det i många fall även finns goda exempel på tekniska och organisatoriska lösningar. Ett bra exempel är arbetet med tvätt av stallar som upplevs som väldigt påfrestande vid manuell högtryckstvätt, medan tvättrobotar upplevs som en stor förbättring. Andra tekniska lösningar med stor potential att förbättra arbetsmiljön är automatiska halmfördelningssystem , automatiserad vägning och kvalitetsförbättrade utgödslingssystem. Även bättre design och ergonomi för handhållna hjälpmedel för vaccinationer, tandslipning och märkning hade varit till stor nytta. Luftmiljön i grisstall behöver fortsatt utveckling och förbättring och så länge det inte finns optimala lösningar är det viktigt med bra andningsskydd som är enkla och bekväma att använda. Användningen av tillförlitliga gaslarm i alla stallar med vaccumutgödsling borde vara självklart och obligatoriskt. Det är viktigt att inte glömma vikten av att grisnäringen har tillgång till kompetent och motiverad stallpersonal, vilket kan vara ett problem för en del av de medverkande företagarna. Att ha goda ekonomiska förutsättningar, uppleva trygghet mot att drabbas av aktivism, friska djur och en minskad byråkrati hade gjort livet ännu bättre för Sveriges grisproducenter!

Keywords

grisproduktion; grisstall; arbetsmiljö; företagare; arbetsvillkor

Published in

Landskapsarkitektur, trädgård, växtproduktionsvetenskap: rapportserie
2023, number: 2023:3
ISBN: 978-91-8046-911-1, eISBN: 978-91-8046-912-8
Publisher: Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårds- och växtproduktionsvetenskap, Sveriges lantbruksuniversitet