Skip to main content
SLU publication database (SLUpub)

Report2023Open access

Ökad kunskap om kassodlingens miljöeffekter med fokus på fosfor

Agstam-Norlin, Oskar; Nilsson, Jenny; Carlberg, Hanna; Huser, Brian; Futter, Martyn

Abstract

Öppen kassodling av regnbåge och röding i nordliga sjöar och vattenkraftsmagasin är den vanligaste formen av vattenbruk i Sverige idag. Det finns både fördelar och nackdelar med öppen kassodling. Fiskens välfärd är bättre eftersom de lever i en mer naturlig miljö, men avfallsprodukterna från denna typ av vattenbruk kan inte behandlas innan de når miljön.

Allt jordbruk påverkar miljön, och vattenbruket är inte annorlunda. En av de främsta formerna av påverkan i samband med livsmedelsproduktion är läckage av näringsämnen. Nästan alla djur i jordbruk behöver utfodras och de flesta odlade växter behöver gödslas. Mycket arbete läggs på att utveckla foder och utfodringsstrategier som maximerar utfodrade djurs förmåga att ta upp och behålla näringsämnen. Men vissa näringsämnen går oundvikligen förlorade i urin, avföring och oätet foder. I dag använder alla former av jordbruk i Sverige näringsämnen på ett effektivare sätt än vad som gjordes tidigare, detta gäller även för vattenbruket. Därför är äldre studier av vattenbrukets miljöpåverkan inte längre fullständigt relevanta eftersom industrin använder näringsämnen mer effektivt än tidigare.

Fosfor och kväve är de två huvudsakliga näringsämnena som släpps ut i miljön genom matproduktion. När dessa näringsämnen kommer ut i sötvatten eller i havet kan de bidra till ett problem som kallas "övergödning". Näringsämnen är gödningsmedel som främjar ökad tillväxt i vatten av exempelvis alger och andra växter. När dessa växter dör och sjunker till botten kan de orsaka ytterligare problem, inklusive förbrukning av syre i vattnet, försämring av sedimentkvaliteten och förlust av biologisk mångfald.

I svenska fjällsjöar och vattenkraftsmagasin är fosfor typiskt sett det vanligaste begränsande näringsämnet. Eventuella ytterligare fosfortillsatser kan därmed bidra till ökad tillväxt i vattnet och en för stor tillförsel av näringsämnen kommer att orsaka övergödning. Att kvantifiera påverkan på vatten- och sedimentkvalitet vid öppen kassodling i sötvattensförhållanden som är typiska för norra Sverige är en pusselbit på vägen mot en ökad hållbarhet för vattenbruket.

I den här rapporten, där studien är finansierad av Jordbruksverket, fokuserar vi på fosfor och dess omvandling i miljön vid fiskodling i öppna kassar. Vi svarar på tre frågor: hur mycket fosfor släpps ut vid fiskodling? Vad händer med fosforn efter att det släppts ut? Hur lång tid tar det för miljön att återhämta sig efter att en fiskodling upphört? Vi fann att drygt hälften (54 %) av fosforn som finns i ett kommersiellt foder släpps ut i miljön. Cirka 1/5 (21 %) av fosforn i fodret kommer sannolikt att bidra till en omedelbar växttillväxt, medan cirka 1/3 (33 %) kommer att deponeras i sedimentet under odlingskassarna.

Internationella studier har visat att näringsämnen som frigörs vid vattenbruk i öppna kassar under vissa omständigheter kan ha positiva effekter, särskilt i näringsfattiga system. Dessa fynd kan vara relevanta för svenska vattenkraftmagasin.

Att veta vad som händer med fosforn i sedimentet är nyckeln till att förstå den långsiktiga miljöpåverkan från fiskodlingar. Våra resultat antyder att cirka 2/3 (70 %) av fosforn i sediment under fiskodlingar inte kommer att läcka ut. Av de 30 % som kan läcka kommer potentiellt cirka 10 % (dvs. 3 % av totalen) släppas ut varje år. Våra resultat antyder att dagens vattenbruk i öppna kassar är mindre förorenande än det var tidigare. De lyfter också fram behovet av ytterligare arbete med foderutveckling i framtiden samt behovet av en ökad förståelse kring var de näringsämnen som frigörs vid fiskodling tar vägen.

Kunskap om miljöpåverkan från fiskodling i öppna kassar i kalla, näringsfattiga system behöver göras tillgänglig och kommuniceras till svenska intressenter. Specifikt behöver vi dokumentera den nuvarande vetenskapliga förståelsen för vart det fosfor (P) som släpps ut vid fiskodling i öppna kassar tar vägen i vatten och sediment. Vi behöver också dokumentera och utvärdera andra nationella eller internationella studier som kan bidra till att förstå den nuvarande svenska situationen. Vi behöver veta mer om den långsiktiga depositionen av det fosfor som frigörs vid fiskodling, inklusive den tid det tar för återhämtning efter att fiskodlingen upphört.

Keywords

fosfor; fiskodling; kassodling; vattenbruk; sediment

Published in

Rapport / Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för vatten och miljö
2023, number: 2023:9Publisher: Institutionen för vatten och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet