Skip to main content
SLU publication database (SLUpub)
Report, 2023

Biologisk recipientkontroll vid Forsmarks kärnkraftverk : årsrapport för 2022

Adill, Anders; Bergman, Ingrid; Eiler, Stefan; Holliland, Per; Åkerlund, Carolina

Abstract

Forsmarks kärnkraftverk är Sveriges största elproducent. På grund av intag och utsläpp av kylvatten från havet som kyler processen i verket sker en påverkan på den omgivande kustvattenmiljön. Denna påverkan övervakas och analyseras i det pågående biologiska recipientkontrollprogrammet. Föreliggande årsrapport presenterar resultat i undersökningarna inom kontrollprogrammet för 2022 med fokus på samhällena av fisk, bentisk fauna (bottenlevande djur) och sjöfågel. Under 2022 producerade Forsmarks kärnkraftverk 25,5 terawattimmar (TWh) el i sina anläggningar, vilket var samma som föregående års produktionsrekord av elektricitet. Den rekordstora produktionen kan härledas till de senaste åren moderniseringar och livstidsförlängande åtgärder i anläggningarna, vilket resultaterat i effekthöjningar i kraftverket. Den höga produktionen under 2022 medförde därmed en hög omsättning på kylvatten. Utsläppsområdet för kylvatten, Biotestsjön, hade vattentemperaturer över 25ºC i 29 dagar under sommarperioden. På grund av revisionsarbeten på F2 under juli månad förekom inga extrema temperaturer över 29ºC i Biotestsjön, något som vanligtvis brukar förekomma under högsommaren. I utsläppsområdet för F3 noterades vattentemperaturer över 30°C under endast ett dygn och med högsta notering 30,1°C i mitten av augusti. Förlusterna av fisk i silstationerna vid kylvattenintaget utgjordes som tidigare år av främst småväxta fiskarter och årsyngel. Totalt fastnade cirka 37,5 miljoner individer i silstationerna under provtagningsperioderna under 2022, närmare 20 miljoner färre jämfört med 57 miljoner individer som fastnade 2021. Det lägre antalet beror på att det fastnade färre årsyngel under hösten, som kan vara ett tecken på att det har varit sämre fiskreproduktion i närområdet under 2022, vilket också återspeglades i yngelundersökningarna i Forsmarksskärgård. Likt föregående år var storspigg den dominerande arten i provtagningarna och omfattade cirka 85 % av förlusterna under året. Resultatet för storspigg speglar sannolikt artens stora förekomst i omgivande kust- och havsområden. Antalet ålar som fastnade i silstationen var relativt litet. Till skillnad från tidigare år var förlusterna av ål högre under våren än på hösten, med fler småväxta individer. Genom framtagen metodik kunde totalt fem ålar tas hand om och återutsättas till havet levande. Under de senaste åren har varmvattenarterna mört, björkna och sutare blivit allt vanligare i silstationerna, sannolikt en effekt av de gynnsamma förhållandena i Biotestsjön för lek hos dessa arter. Undersökningarna i Biotestsjön under våren visade att tätheterna av fisk var de absolut största som någonsin observerats. De arter som förekommer i störst omfattning var likt föregående år mört, björkna, abborre och sarv. Likt tidigare fanns tydliga tecken på att stora mängder fisk lockas till Biotestsjöns varma vatten för lek. Förutom stora mängder lekmogen mört och abborre förekom höga tätheter av björkna under våren. Under senare år förefaller även tätheterna av gädda och sutare ha ökat i området. För ålen däremot är utvecklingen den motsatta och förekomsten av arten är låg i jämförelse med tidigare år. Till skillnad från nätprovfiskena i Forsmarks skärgård påträffas inga så kallade kallvattenarter i Biotestsjön, såsom strömming, nors, sik och tånglake. För varmvattenarter som mört och abborre visade resultaten att förhållandena i Biotestsjön var goda under 2022, då både tillväxt och kondition låg på goda nivåer. Under hösten 2022 noterades flera äldre individer av abborre vid provfiskena i Biotestsjön; 7 % av undersökta abborrar var fyra år eller äldre. Tidigare år har nästintill samtliga abborrar varit tre år eller yngre. I Forsmarks skärgård visade undersökningarna att tätheterna av fisk var höga om än något lägre jämfört med rekordfångsterna 2021. Fångsterna för de flesta arterna var något lägre än föregående år, men de mindre totala fångsterna var till stor del ett resultat av de förhållandevis låga antalet fångade mörtar i Forsmark. Förekomsten av mört i undersökningsområdet har under nästintill hela provfiskeperioden uppvisat en negativ utveckling, men har med de stora fångsterna under de senaste tre åren visat på en möjlig återhämtning. Det Sammanfattning låga antalet mörtar i årets provfisken i kombination med den förhållandevis låga förekomsten i silstationen skulle kunna tyda på en generell minskning av mört i Forsmarks skärgård. Ett fåtal individer registrerades av sutare och vimma, två karpfiskar (Cyprinidae) som vanligtvis inte förekommer i provfisket, men som de senaste åren blivit alltmer vanliga i fisket. Under 2022 års undersökningar av mjukbottenfauna registrerades totalt tio arter i Forsmark och femton arter i referensområdet Finbofjärden. Likt tidigare år var arttätheten högre i referensområdet än i Forsmark på både djupa och medeldjupa bottnar. Förekomsten av nyckelarten vitmärla var lägre än föregående år på samtliga stationer både i Finbofjärden och Forsmarks skärgård. Alla hårdbottenstationer frånsett Borgarna hade ett högre artantal än föregående år, men på alla stationer utom Plymen var individtätheten lägre. I Biotestsjön hade individtätheten mer än halverats jämfört med senaste året. Förändringen beror främst på den ovanligt låga förekomsten av tångmärla. Den låga förekomsten kan troligtvis kopplas till de stora mängderna röd pungräka som tillkommit på lokalen. Den röda pungräkan hittades för första gången under 2021 då en enda individ registrerades, medan under 2022 hittades nästan 280 individer per artificiellt substrat. Antalet sjöfåglar i inventeringsområdet var fortsatt hög under 2022. De höga förekomsterna kan förklaras med att antalet mellanskarv i undersökningsområdet dubblerades jämfört med 2021. Den största mängden mellanskarv observerades i Biotestsjön och likt tidigare år noterades misslyckade häckningsförsök. Biotestsjön är det enskilt viktigaste området för sjöfågel i Forsmarks skärgård följt av Asphällafjärden utanför intagskanalen. Utsläppet av varmt kylvatten från kärnkraftverket in i Biotestsjön ger bra förutsättningar till hög produktion av vegetation, bottenlevande djur och fisk samt en isfri yta under vintern. Detta ger gynnsamma förhållanden för sjöfågel under hela året men särskilt under häckningstiden och vinter. Antalet viggar i Forsmarks skärgård var lägre under 2022 jämfört med föregående år, trots detta var viggen tillsammans med mellanskarven de mest vanliga förekommande arterna. Förekomsterna av knölsvan var fortsatt hög i Forsmarks skärgård, trots att antalet var något lägre än föregående år. Det finns skillnader för vilka funktionella grupper som nyttjar de olika områdena i inventeringsområdet. Fisk- och växtätande fåglar föredrar Biotestsjön året om medan bottendjursätande fåglar visar skillnader säsongsvis med en täthetstopp i Biotestsjön under hösten och i Asphällafjärden under vintern.

Keywords

Kärnkraft; kylvatten; recipientkontroll; provfiske; bottenfauna

Published in

Aqua reports
2023, number: 2023:8
eISBN: 978-91-8046-857-2
Publisher: Institutionen för akvatiska resurser, Sveriges lantbruksuniversitet