Skip to main content
SLU publication database (SLUpub)
Report, 2023

Ökad produktivitet i jordbruket : hur påverkas miljön?

Eskhult, Gustaf; Jansson, Torbjörn; Dellstig, Sabina

Abstract

Denna rapport undersöker sambandet mellan produktivitetsutveckling och miljöpåverkan i den svenska jordbrukssektorn under perioden 1985 till 2013. Under denna period förbättrades jordbrukets miljöpåverkan genom minskade årliga utsläpp av växthusgaser och minskat läckage av växtnäringsämnen från jordbruket till Östersjön. Däremot försämrades artrikedomen i jordbrukslandskapet mätt som antalet fåglar av olika arter. Under samma period ökade produktiviteten inom de flesta produktionsgrenar. Mjölkkorna gav mer mjölk 2013 än 1985, och avkastningen av spannmål per hektar ökade. Produktivitetsökningarna beror på en kombination av ny teknik och av förändrade ekonomiska förutsättningar såsom högre arbetskostnader som lett till ökad mekanisering.

Hur har produktivitetsökningen inom jordbruket påverkat miljöbelastningen? Att enbart titta på förändringar i miljöpåverkan över tid kan vara missvisande eftersom produktivitetsökningar har skett samtidigt som konsumtionsmönster och produktion förändrats. Sverige får under perioden fler invånare som i genomsnitt har högre inkomster och äter mer kött per person och år men dricker mindre mjölk, samtidigt som EU-medlemskapet lett till ökad handel. För att kunna skilja effekten av produktivitetsförändringar från de många andra förändringar som skett gör vi modellberäkningar. Till vår hjälp har vi CAPRI-modellen, en simuleringsmodell av jordbrukets produktion, handel och miljöpåverkan. Vi simulerar två scenarier för det svenska jordbruket: referensscenariot och Teknik1985-scenariot. I båda scenarierna producerar jordbruket lika mycket livsmedel som år 2013 (det senaste kompletta året i CAPRI-modellens databas) men medan produktiviteten i referensscenariot är densamma som 2013 så motsvarar produktiviteten i Teknik1985-scenariot den produktionsteknik som användes 1985. I båda scenarierna beräknar vi tre olika indikatorer för jordbrukets miljöpåverkan: utsläpp av växthusgaser till atmosfären, näringsläckage till havet och habitat i landskapet som gynnar biologisk mångfald.

Vi ändrar produktiviteten i modellen till 1985 års nivå genom att ändra användningen av insatsvaror, såsom gödsel och foder, och avkastningen av produkter, per hektar eller per djur. Skillnaden i produktivitet mellan 2013 och 1985 har vi skattat med hjälp av CAPRI-modellens egna historiska data. Genom att tvinga modellen att producera lika mycket livsmedel i båda scenarierna samtidigt som handeln hålls konstant, kan vi studera effekten av produktivitetsutvecklingen på jordbrukets användning av mark och andra insatsvaror. Dessa resultat använder vi sedan för att beräkna miljöindikatorer.

Resultaten visar att teknikutvecklingen har sänkt växthusgasutsläppen från jordbruket med 37 procent jämfört med scenariot utan teknisk utveckling. Den största klimatvinsten kommer av att jordbruket kräver 12 procent mindre jordbruksmark än vad det hade gjort om man använt 1985 års teknik, främst på grund av högre produktivitet inom växtproduktionen. Det innebär att en del av jordbruksmarken som annars hade behövt vara åkermark kunnat växa igen och bli skog. Tack vare detta är skogens årliga kolinlagring 3,5 miljoner ton högre i referensscenariot än i Teknik1985-scenariot.

Inom animalieproduktionen är det framförallt mjölkproduktionen som blivit mer effektiv. Produktivitetsutvecklingen har inneburit att det krävs färre kor och mindre foder än om mjölken producerats med 1985 års teknik. Det i sin tur gör att det krävs mindre av andra insatsvaror såsom mark och mineralgödsel. Mjölkkor och andra nötkreatur är viktiga eftersom de tillsammans använder cirka 90 procent av allt foder, och foder är en insatsvara vars produktion kräver mycket mark och gödsel.

Tack vare minskad djurhållning minskar metanutsläppen från jordbruket, och tack vare den minskade användningen av mineralgödsel minskar utsläppen av lustgas från jordbruksmarken. Sammanlagt har den tekniska utvecklingen lett till en minskning av metangas och lustgasavångar med ungefär 540 tusen ton CO2 -ekvivalenter, vilket motsvarar fem procent av utsläppen från jordbrukssektorn. Dessutom innebär den minskade användningen av mineralgödsel att utsläppen av koldioxid vid dess produktion minskar med 160 tusen ton.

När det gäller näringsläckage från jordbruket visar beräkningarna att överskottet av kväve och fosfor är 23 respektive 59 procent lägre i referensscenariot än i Teknik1985-scenariot. Det beror främst på att den växtnäring som jordbruket själv producerar i form av stallgödsel och växtrester används mer effektivt och att ett mindre överskott av näring lämnas kvar på åkern. En effektivare gödslingsteknik innebär också att det inte behöver tillföras lika mycket mineralgödsel. Ett lägre överskott av växtnäring innebär, allt annat lika, mindre utlakning och därigenom mindre övergödning av Östersjön, samt mindre belastning på grundvattentäkter.

För att undersöka påverkan på biologisk mångfald har vi analyserat effekten på storleken på fågelpopulationer. Fåglar är i toppen av näringskedjan på åkermarken och därför bra indikatorer för biologisk mångfald. Vi använder en studie som beräknat antalet fåglar per hektar för olika marktyper, som vi sedan lägger ihop med markförändringar i CAPRI-modellen. Resultaten är inte entydiga men tidigare undersökningar visar att fåglar på åkermarken har minskat i Sverige sedan 1990- talet och vi visar att detta skulle kunna förklaras av att arealen åkermark i Sverige har blivit mindre till följd av teknikutvecklingen. Det saknas dock uppgifter om hur arealerna för åkerkantzoner – den marktyp där fåglar trivs bäst – förändrats av teknikutvecklingen, liksom vilka specifika tekniker som använts inom jordbruket och hur dessa påverkar fågelpopulationerna. Vi kan därför inte säga säkert hur den biologiska mångfalden påverkats av en högre produktivitet inom jordbruket.

Sammanfattningsvis visar vår rapport att högre produktivitet minskat utsläppen av växthusgaser och växtnäring. Högre skördar och effektivare mjölkproduktion har gjort att en del av jordbruksmarken kunnat växa igen och bli skog som binder kol, och att utsläppen från djurhållningen har minskat. En effektivare gödslingsteknik har lett till att mindre näringsämnen läcker ut från jordbruksmarken, vilket troligen bidragit till minskad övergödning. När det gäller den biologiska mångfalden går effekten av teknikutvecklingen inte att fastställa med säkerhet men resultaten indikerar att den påverkats till det sämre.

Published in


Publisher: AgriFood Economics Centre