Certifieringens konsekvenser för möjliga framtida uttag av industri och energived : en pilotstudie

Abstract

Den svenska arbetsgruppen för FSC-certifiering har, i juni 1997, lämnat ett remissförslag rörande vilken standard som ska gälla för svenskt skogsbruk. I enlighet med FSCs prin­ciper och kriterier spänner standarden över en rad områden för att garantera ett miljöan­passat, samhällsnyttigt och ekonomiskt bärkraftigt skogsbruk. I flera avseenden ställer den föreslagna standarden högre krav på skogsbrukets mil­jöhänsyn än vad rådande lagar gör. Bl.a. ska 5% av den produktiva skogsmarken, utöver kantzoner etc. som normalt lämnas vid avverkning, undantags från skogsbruk. Vidare ska områden som gränsar till sjöar och vattendrag hållas kontinuerligt beskogade, löv­ skog främjas, s.k. evighetsträd lämnas, etc. (Svenska FSC-arbetsgruppen, 1997). Oavsett om man anser detta vara bra eller dåligt är det intressant att analysera på vil­ket sätt den föreslagna standarden kan komma att påverka möjliga framtida uttag av in­dustri- och energived. Frågan om energiveden är särskilt intressant mot bakgrund av beslutet att avveckla kärnkraftsreaktorerna i Barsebäck. I den aktuella studien har tre svenska län valts ut mer eller mindre slumpmässigt. Ett av länen har valts från norra Sverige, ett från mellersta och ett från södra Sverige. Till­ sammans representerar de ca 20% av Sveriges skogsmark. För vart och ett har beräk­ningar genomförts med Hugin (Lundström m.fl., 1992) för att belysa konsekvenserna av den föreslagna standarden. Vi har valt att inte redovisa vilka län det rör sig om, dels för att undvika diskussioner om de valda länens representativitet, dels för att inte föregripa resultat från planerade framtida konsekvensberäkningar, som förmodligen kommer att genomföras med bättre precision än de föreliggande beräkningarna. Den aktuella studien bör därför betraktas som en pilotstudie, ämnad att förmedla de stora dragen av certifieringens effekter. Resultat redovisas i termer av framtida möjliga uttagsnivåer vad gäller industri- och energived, samt skogstillståndets utveckling. I be­ räkningarna har antagits att alla markägare inom de aktuella länen kommer att bedriva skogsbruk i enlighet med den föreslagna standarden. studien fokuserar alltså på vilka följder certifieringen kan få för framtida virkesuttag. Vi vill gärna poängtera att detta givetvis endast är ena sidan av myntet. En fullständig studie, som vore avsevärt mer krävande, skulle även granska samhällets nytta till följd av den utökade miljöhänsynen.

Keywords

skogsförvaltning; skogens resurser; naturvård; Sverige

Published in

Arbetsrapport / Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för skoglig resurshushållning
1997
Publisher: Institutionen för skoglig resurshushållning, Sveriges lantbruksuniversitet

SLU Authors

• Ståhl, Göran

  • Department of Forest Resource Management, Swedish University of Agricultural Sciences
    

UKÄ Subject classification

Forest Science

Permanent link to this page (URI)

https://res.slu.se/id/publ/125908