Report1999Open access
Trender i svensk skogsskötsel : en intervjuundersökning
Nilsson, Per; Söderberg, Ulf
Abstract
I rapporten redovisas resultatet av den intervjuundersökning som utförts inom delprojekt l "Nuläge och trender i skogsbruket" i SKA 99. Resultatet av undersökningen skall utgöra underlag för att göra en bedömning av förändringar av landets skogsskötsel och miljöhänsyn på 5-l O års sikt. Resultaten ska sedan utgöra grunden för uppdatering av Hugin-systemets skötselförutsättningar samt bilda underlag för scenarier och analyser inom ramen för SKA 99. Intervjuundersökningen har omfattat 16 personer som bedömts ha både insikter om och möjligheter att påverka utvecklingen inom ovan nämnda områden. Personerna representerar såväl små-, mellan- och storskogsbruk som miljöhänsyn och forskning. Intervjuerna har i huvudsak genomförts som telefonintervjuer. De intervjuade personerna har först fått ge sin spontana redogörelse för vad de tror kommer att bli de största förändringarna inom de båda nämnda områdena. Därefter har en detaljerad utfrågning om utvecklingen av olika företeelser i skogsskötsel och miljöhänsyn tagit vid. Vid sammanställningen av intervjuerna har företrädarna för näringslivet grupperats i de ägarkategorier som används i SKA 99; privata ägare och övriga ägare. En sammanfattning av de spontana redogörelserna är att de största förändringarna i skogsbruket redan har genomförts och de flesta förutser inga större förändringar varken i skogsskötseln eller i miljöhänsynen under de närmaste 5-10 åren. En stor andel tror på en ökad differentiering i skogsbruket. Här nämns både en generellt större spridning vad gäller skötselmetoder och större skillnader i intensitet i olika typer av bestånd. Några förväntar sig också en effektivisering inom skogsskötseln. Bland annat förväntas en utveckling av markberedningsmetoder, metoder för att minska snytbaggeproblemet, fler kombinationsmetoder och skötselmetoder för den mera naturvårdsimiktade skötseln. Vad gäller miljöhänsynen håller sig övriga ägare i princip till FSC-standarden, medan privata ägare inom skogsägarrörelsen har en egen certifieringsstandard. Merparten av de intervjuade tror att ökad kunskap kommer att möjliggöra en effektivare naturvård än den son bedrivs idag. Några representanter för södra Sverige trodde på en förändring i miljöhänsynen i södra Sverige som innebär en större variation både i skogsskötsel och miljöhänsyn. De påpekade också att en kraftig storm skulle kunna medföra att skogsskötseln i södra Sverige förändrades radikalt. De viktigaste förändringarna som framkom från detaljutfrågningen var att mera löv lämnas både vid röjning och gallring. Både röjnings- och gallringsarealerna kommer att öka relativt mycket. Låggallring kommer att minska och gallringskvoten kommer att närma sig 1,0. Markberedning förväntas öka bland privata ägare i hela landet medan övriga ägare bedömer att omfattningen blir ungefår densamma. De flesta tror på något tätare förband efter röjning. För övrigt bedömdes inte några större förändringar ske, förutom att en större variation förutsågs vid flera åtgärder som t ex tid mellan föryngringsavverkning och skogsodling, plantantal, förband efter röjning och ålder vid föryngringsavverkning
Keywords
silviculture
Published in
Arbetsrapport / Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för skoglig resurshushållning
1999, Publisher: Institutionen för skoglig resurshushållning, Sveriges lantbruksuniversitet
UKÄ Subject classification
Forest Science
Permanent link to this page (URI)
https://res.slu.se/id/publ/125910