Skip to main content
SLU publication database (SLUpub)
Report, 1995

Riksskogstaxeringen och ståndortskarteringen vid regional miljöövervakning : metoder för att förbättra upplösningen vid inventering i skogliga avrinningsområden

Nilsson, Per

Abstract

Denna studie behandlar Riksskogstaxeringens och ståndortskarteringens förutsättningar att beskriva mark, vegetation och trädbestånd i skogliga avrinningsområden. Utredningen är en del av länsstyrelsemas uppbyggnad av regionala miljöövervaknings system. I rapporten granskas förutsättningarna att beskriva tillståndsförändringar för ett antal miljöbe­skrivande variabler inom Öreälvens avrinningsområde, Västerbottens län. Inflytandet av olika förtätningar av stickprovet samt satellitfjärranalys belyses ur ett kostnads- och noggrannhets­perspektiv. Resultaten kan sammanfattas enligt följande: Stickprovstätheten i Riksskogstaxeringens och ståndortskarteringens befintliga fältinventering räcker generellt sett inte till för miljö övervakning på avrinningsområdesnivå. Upplösningen blir för låg. Tillräckligt statistiskt underlag för att påvisa 20%-iga förändringar föreligger en­dast för ett fåtal variabler inom Öreälvens avrinningsområde. Tre alternativa förslag g e s för att förbättra upplösningen: • Generell förtätning av fältinventeringen ger en god upplösning för alla testade variabler, dock inte tillräcklig för att skatta omfattningen av utförda skogsbruksåtgärder. Årlig kost­nad för alternativet är drygt 500 000 kr. • Befintlig fältinventering kombinerad med satellitfjärranalys ger möjlighet att följa arealen skogsmark, myr, barr-/lövskog o ch slutavverkning, samt volymer och biomassa för barr-/lövträd. Förslaget innefattar ej markkemi, vilket kan vara en viktig begränsning. Me­toden är klart billigast, 30 000 kr per år. • Förtätad fältinventering kombinerad med satellitfjärranalys ger nästan lika god variabel­ täckning som vid generell förtätning, samt ger med fjärranalysens hjälp möjlighet att följa slutavverkningen. Förslaget innefattar även markkemi. Alternativets årliga kostnad blir knappt 250 000 kr. Färdiga metoder finns i dag utarbetade för samtliga alternativ. Observera dock att inga färdiga produktionsrutiner i dagsläget finns framtagna för de två alternativen där satellitfjärranalys in­ går. Visst utvecklingsarbete krävs därför för att dessa alternativ ska kunna realiseras. Användning av satellitfjärranalys bedöms ha en naturlig roll vid milj öövervakning i skogliga avrinningsområden. Riksskogstaxeringens provytor är dessutom ett mycket lämpligt refe­rensmaterial vid klassificering av satellitbilder. Några viktiga fördelar med att använda satellitfjärranalys vid milj öövervakning av skogliga avrinningsområden: • Ger yttäckande och objektvis information. • Möjliggör skattningar för mindre avrinningsområden. • Möjliggör kostnadseffektiva skattningar bl.a. för arealen utförda slutavverkningar samt arealer och volym av barr-/lövskog. Några nackdelar med satellitfjärranalys: • Möjliggör skattningar för ett fårre antal variabler än fåltinventeringen. • Relativt ny teknik som kräver ytterligare utvecklingsarbete. Slutligen föreslås att provverksamhet förläggs till ett antal lämpliga avrinningsområden i lan­ det. Syftet med testema är att upprätta ändamålsenliga miljöövervakningsrutiner för skogliga avrinningsområden, baserade på Riksskogstaxeringens provytor och satellitfjärranalys.

Keywords

forest surveys

Published in

Arbetsrapport / Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för skoglig resurshushållning
1995,
Publisher: Institutionen för skoglig resurshushållning, Sveriges lantbruksuniversitet