Skip to main content
SLU publication database
Report, 2007

Självverksamhetsanalys - som utgångspunkt för kommunikativa strategier

Berg Lejon, Solveig; Lidestav, Gun

Abstract

Sveriges 345 000 privata skogsägare, som numera är de en ytterst heterogen grupp  företagare, är är ansvariga för ungefär hälften av landets skogsareal och virkesproduktion.  Under de senaste årtiondena har också en rad studier genomförts i syfte att beskriva  skogsägarkåren med avseende på olika aspekter, liksom att gruppera och karaktärisera  dessa (för aktuell litteraturgenomgång se Ingemarsson 2004). En aspekt som dock  undersökts sparsamt är det självverksamma skogsarbetet, dess omfattning, inriktning och  förändring över tid. Detta trots att praktiskt skogsarbete (självverksamhet) för många  skogsägare är en viktig del av skogsägaridentiteten och i själva verket en av  familjeskogsbrukets främsta produktionsfaktorer (Larsson 1994). Det är också en tillgång för  familjeskogsbruket och för svenskt skogsbruk som helhet att många, trots annat arbete och  inkomster, ägnar en stor del av sin fritid till att utföra olika åtgärder på fastigheten. Flertalet  skogägare utför någon form av praktiskt skogsarbete och den ”typiske” skogsägaren ägnar  2-10 veckor per år till självverksamt skogsarbete på fastigheten (Anon 1998). Totalt utför  skogsägarna och deras familjer ca 12 miljoner arbetstimmar i avverknings‐ och  skogsvårdsarbete (Anon 2004). Å ena sidan bidrar detta till att upprätthålla  en  brukartradion och en livsstil som är relativt opåverkad av snabba konjungtursvängningar och  kortsiktiga lönsamhetsbedömingar (Törnqvist 1995), men samtidigt innebär det att de allra  flesta självverksamma skogsägarna saknar en gedigen/professionell erfarenhet av  skogsarbete. Den teknik som används vid arbetet, skogsägarnas utbildning, ålder etc, är  också mycket skiftande (Lidestav & Nordfjell 2002). Det finns dessutom mycket som tyder  på att skogsägarnas kunskaper om praktisk skogsarbete sjunker och att det blir allt svårare  att nå stora delar av skogsägarkåren via traditionella informationskanaler som t ex  studiecirklar och skogsdagar.   Syftet med denna studie är att identifiera och beskriva kategorier av självverksamma  skogsägare med avseende på generella demografiska variabler samt skogligt relaterade  bakgrundsvariabler.  •Omfattning och inriktning på det praktiska och administrativa skogsarbete de själva utför.   • Hur de bedömmer sina skogliga kunskaper  • På vilket sätt de förvärvat sina kunskaper 

Keywords

Självversamhetsanalys; Kommunikativa Strategier

Published in

Arbetsrapport / Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för skoglig resurshushållning
2007,
Publisher: Instutionen för skoglig resurshushållning, Sveriges lantbruksuniversitet