Svensson, Sven-Erik
- Department of Biosystems and Technology, Swedish University of Agricultural Sciences
Report2010Open access
Christensen, Inger; Hansson, Torbjörn; Svensson, Sven-Erik
Det enskilda växthusföretagets energianvändning beror av en lång rad faktorer. Det yttre klimatet såsom instrålning, temperatur, vind och nederbörd har en direkt påverkan på värmebehovet i växthuset och följaktligen på energianvändningen. De yttre faktorerna varierar med årstiderna och kan också variera kraftigt från dag till dag, liksom från år till år. Växthusets tekniska utrustning, utformning och kondition har också stor betydelse. Hur den tekniska utrustningen utnyttjas och styrs har stor påverkan på energianvändningen. I rapporten behandlas möjligheterna till energieffektivisering genom förändringar och justeringar i odlingsteknikens klimatrelaterade frågeställningar. Inledningsvis beskrivs nyttan av att göra en energianalys och att arbeta systematiskt enligt en arbetsmodell för ständiga förbättringar. För att kunna göra jämförelser av olika slag ges exempel på olika sätt att beskriva energianvändningen vid växthusproduktion. Energieffektiv odlingsteknik med inriktning på klimatfrågor delas in i områdena: temperaturstrategi, luftning, vävstyrning, belysning och fuktighetsstyrning. Temperaturstrategierna syftar till att i möjligaste mån utnyttja den energi som solens instrålning ger. Exempel visar på att det under vintern behövs mindre energi att hålla temperaturen på natten med fördragen väv än under dagen utan väv. Först 1,5-2 timmar efter soluppgång och fram till 1,5-2 timmar före solnedgång ger instrålningen ett tydligt energitillskott. Energivinster fås genom att tillåta en högre temperatur i växthuset på dagen när instrålningen ger ett värmetillskott och en något lägre temperatur när värmeförlusterna från växthuset är stora . Den högre temperaturen uppnås genom att tillåta en högre temperatur i växthuset innan luftningsluckorna öppnar. Rätt luftningsstrategi och korrekta inställningar på klimatdatorn är avgörande både för att uppnå ett gott odlingsresultat och bedriva en energieffektiv produktion. En viktig parameter är att ha rätt inställda P-band (regleringsfunktion) för luckorna, vilket påverkar hur luckorna öppnar och stänger. I rapporten beskrivs hur P-bandet fungerar för de vanligaste förekommande klimatdatorerna. Väv är den enskilt största åtgärden för att minska energianvändningen i ett uppvärmt växthus. Längre tid med väv på morgonen och tidigare pådragning av väven under eftermiddagen innebär energibesparing. I rapporten ges exempel på hur detta kan göras utan att produktionen påverkas negativt. Med stor bladmassa under en väv kan det dock bli mycket fuktigt och man kan behöva öppna väven något. Exempel på fuktighetsnivåer att styra efter och val av fuktspaltens storlek diskuteras i rapporten. Från mitten av oktober till mitten av mars är assimilationsbelysning avgörande för att producera prydnadsväxter eller grönsaksplantor av god kvalitet. Anpassning av belysningstiden efter ljussumma är en intressant strategi för att minska elanvändningen och tas upp som ett område att utveckla. Av den totala energianvändningen i en tomatodling står ofta fuktighetsstyrningen för ca 20 %. I en gurkodling är motsvarande siffra ca 15 %. I ett växthus utan varierande klimatzoner och med en väl fungerande styrning av temperatur och luckor går det att tolerera en något högre nivå när fuktighetsregleringen ska gå in och en något lägre rörtemperatur när fuktigheten bedöms för hög. I rapporten beskriv anledningar till att det uppstår olika klimatzoner i ett växthus och hur de kan elimineras.
Växthus; Energianvändning; Klimatreglering; Väv; Luftning; Temperaturstrategi; Vävstyrning
Landskap, trädgård, jordbruk : rapportserie
2010, number: 2010:36ISBN: 978-91-86373-43-6Publisher: Fakulteten för landskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap, Sveriges lantbruksuniversitet
Horticulture
https://res.slu.se/id/publ/126209