Skip to main content
SLU publication database (SLUpub)

Report2023Open access

Jordbruksåtgärder för att minska kadmium i grödor

Bengtsson, Therese; Hamnér, Karin; Eriksson, Jan

Abstract

Kadmium (Cd) är ett skadligt ämne och att minska upptaget av det i våra grödor är prioriterat för att minska negativa effekter på folkhälsan och klara de gränsvärden för livsmedel som har satts upp inom EU. Växters förmåga att ta upp Cd från marken och ackumulera det i de ätliga delarna skiljer sig mellan arter, men även mellan relativt närbesläktade arter och sorter inom samma gröda. Salix tar t.ex. upp förhållandevis stora mängder Cd från marken. Mängden Cd som en gröda tar upp och ackumulerar i de ätliga delarna styrs delvis av det genetiska arvet. Det finns således goda förutsättningar att kunna ta fram låg-Cd-sorter med hjälp av växtförädling. Kortsiktigt utgör indirekta urvalsmetoder såsom markörassisterad eller genomisk selektion lovande alternativ för att kunna effektivisera och påskynda förädlingsprocessen. Samtidigt skulle inkludering av Cd-halt som en egenskap för bedömning i svensk odlingsvärdeprovning (VCU) kunna leda till att fler lågCd-sorter kommer in på den nationella sortlistan och kan saluföras. En grödas Cd-upptag påverkas även av miljön där faktorer såsom årsmånsvariation, odlingsåtgärder och odlingsplats har en stor inverkan. Kadmiumupptaget i grödan kan t.ex. minska genom aktiv förändring av markegenskaper eller tillförsel av olika ämnen. Ett ökat pH-värde eller mullhalt samt tillförsel av biokol är åtgärder som har potential att binda Cd i marken och därmed minska upptaget. Likaså har tillförsel av kisel och selen visat sig kunna minska upptaget p.g.a. interaktioner med Cd, men effekten varierar beroende på tillförd mängd och gröda och fler försök i större skala behövs för att utreda effekterna i fält. Tillförsel av kväve och klorid kan istället leda till ett ökat Cd-upptag. Inga riktlinjer för kvävegödsling bör dock ändras eftersom detta skulle få negativa konsekvenser på produktionen samt att effekten troligen är störst vid överoptimala givor. Mekanismer och effekten av klorid bör utredas vidare för att kunna ge underlag till eventuell avrådan från tillförsel av kloridhaltiga gödselmedel. Salix har potential att användas för att rena mark från Cd genom s.k. fytoremediering. Osäkerhet kring metodens effektivitet under fältförhållanden samt minskat intresse för salixodling innebär att det är tveksamt om metoden kommer att användas i någon större utsträckning. Det finns behov av mer detaljerad kartläggning av Cd-halter i åkermark och gröda för att på ett bättre sätt kunna identifiera riskområden. Ny teknik, som marksensorer och digital markkartering gör det lättare att genomföra. De första fungerande modellerna för att prediktera Cd-halt i mark har utvecklats och detaljerade kartor över Cd-halt i matjord i större delen av åkermarken i Sverige har tagits fram med hjälp av modellerna. Någon mer avancerad modell för att direkt kunna prediktera Cd-halt i grödor är ännu inte framtagen. En sådan är ganska svår att åstadkomma eftersom många faktorer i ett dynamiskt samspel bestämmer upptaget av Cd i växten. Jämförelser med analysdata över Cd-halt i grödan och predikterad halt i mark har dock använts för att lokalisera områden i Sverige där sannolikheten är stor att halterna i grödor generellt är hög. En åtgärd som bör prioriteras för att öka kunskapen om hur olika faktorer påverkar Cd-upptag och ackumulering i våra grödor är etablering av fleråriga försök där samma sorter odlas på olika platser och med olika odlingsåtgärder. Med sådana försök skulle man kunna identifiera lämpliga odlingsåtgärder samt låg-Cd-sorter som har stabilt låga Cd-halter under olika miljöförhållanden och på så vis kunna rekommendera sorter för odling på åkermark med låga till medelhöga Cd-halter. När det gäller odling av vete och potatis på åkermark med mycket höga halter av Cd, kommer sannolikt även framtida låg-Cd-sorter uppnå högre Cd-halter än vad som är lämpligt för livsmedel. Vete och potatis som odlats på sådan åkermark kan t.ex. användas som råvara för etanolproduktion och foder.

Published in

Jordbruksverket: OVR
2023, number: 664
Publisher: Jordbruksverket