Skip to main content
SLU publication database (SLUpub)
Report - Peer-reviewed, 2023

Hållbar landbaserad vindkraft – synergi, integration och Konflikt : slutrapport

Svensson, Johan; Neumann Sivertsson, Wiebke; Bjärstig, Therese

Abstract

En samhällsomställning mot ett hållbart energisystem är nödvändig för att möta en ökande efterfrågan på energi och samtidigt lindra den globala uppvärmningen. I detta är en storskalig utbyggnad av landbaserad vindkraft en viktig komponent i Sverige, Europa och internationellt. I Sverige sker en sådan utbyggnad i landskap som redan är tydligt präglade av omfattande markanvändning sedan lång tid, och förstärker de rådande konflikterna om tillgängliga landområden. Mer vindkraft resulterar i ytterligare påverkan på annan markanvändning, redan hotade traditionella och kulturella värden samt på ekologisk funktionalitet och biologisk mångfald. Att identifiera tillräckliga arealer lämpliga områden för storskalig vindkraft innebär stora utmaningar och förutsätter en väl genomtänkt landskapsplanering som sätter utbyggnad av vindkraft i sammanhang av andra anspråk. I Sverige saknas idag en generell landskapsplanering som utöver den kommunala översiktsplaneringen kan ge sammanhållna förutsättningar för en hållbar utveckling. Här kan utbyggnaden av vindkraft skapa ett incitament för att en sådan landskapsplanering realiseras. Behovet av ett nytt energisystem står mot andra behov och det finns konflikter som måste hanteras så rimligt och tydligt som möjligt. Det finns platser och situationer som måste undantas från en storskalig utbyggnad, liksom det finns platser och situationer där landbaserad vindkraft kan integreras med annan markanvändning och andra värden och skapa synergieffekter.

Vår utgångspunkt i detta forskningsprojekt har varit att sammanställa, analysera och tolka landskapsdata på nationell, regional och lokal nivå för att belysa vindkraft idag och i olika framtidsscenarier. Utgångspunkter tas i markanspråk för nuvarande och förväntad elproduktion av landbaserad vindkraft till 2040 enligt den nationella strategin för hållbar utbyggnad av vindkraft som presenterades av Energimyndigheten och Naturvårdsverket under 2021 (ER 2021). Förutom direkt ianspråktagen mark (ytanspråk) och planeringsyta (omkringliggande mark som kan påverkas av infrastruktur och där begränsningar i annan markanvändning kan komma i fråga), så har vi analyserat landskapens sammansättning i form av markslag, riksintressen, formellt skyddade områden och markägande på olika avstånd runt enskilda turbiner och vindkraftparker. Vi har också analyserat hur vindkraft ramas in i media sedan 20 år tillbaka, samt kommuners beredskap att genomföra en storskalig utbyggnad.

I sju delstudier presenterar vi resultat på nationell nivå, för olika regioner, landsdelar, län och kommuner samt i en delstudie även för samebyar. Vi kontrasterar förhållanden i södra Sverige med hög befolkningstäthet och andel artificiell mark mot glesbygd i norra Sverige, med den kumulativa påverkan som finns från byggd infrastruktur, jordbruk, skogsbruk, vattenkraft, storskaliga turism- och rekreationsanläggningar med flera anspråk på landareal. Vi tolkar våra resultat i förhållande till konfliktrisker samt till möjliga integrations- och synergimöjligheter när vindkraft tar en allt större plats i de svenska landskapen.

Landbaserad vindkraft engagerar. Vi har funnit att mediedebatten över tid har gått från att ha varit polariserad kring för- och nackdelar med vindkraft till att bli mer mångfacetterad och spegla en ökad medvetenhet om risker såväl som möjligheter. Debatten kan tydligt kopplas till den faktiska lokaliseringen av vindkraft. Lokaliseringen är den mest avgörande frågan för kommunal prövning och beslut om vindkraft såväl som för opposition eller acceptans. Vi konstaterar att kommuner behöver tillföras långsiktiga resurser för att på ett hållbart sätt kunna realisera utbyggnadsbehovet av vindkraft och en omställning till fossilfri elproduktion. Vi konstaterar också att vindkraft i största utsträckning finns på skogsmark och på sådan skogsmark som ägs av privata skogsbolag medan andelar av andra markslag och ägarförhållanden ökar i dess närområde. Här ser vi möjligheter till integration med vindkraft som en del i skogens mångbruk. Här skapar vindkraft ett incitament för att utveckla det befintliga planeringssystemet för skogsbruk som idag bygger på virkesproduktion med hänsyn till naturvård som tillägg. Vi ser också ett behov av att utveckla system för kompensation i olika former för mark som ianspråktas, mark som finns invid och mark som är på avstånd från vindkraftsanläggningar.

Vi konstaterar vidare att vindkraftens påverkan på landskapsnivå innebär specifika utmaningar i alla aktuella projekteringsområden i hela landet. Nuvarande vindkraft och en fortsatt storskalig utbyggnad ses som en risk för en hållbar utveckling för rennäringen och den samiska kulturen men också för värdefulla kulturmiljöer och -landskap över lag. Förutom lokaliseringen av vindkraft är det påverkan på landskapsbilden som kanske är den mest avgörande svårigheten. Med en integrerad landskapsplanering finns möjligheter att kartlägga lämpliga respektive ej lämpliga lokaliseringar av vindkraft, givet att de lokala förutsättningarna får råda och underbygga regionala och nationella utbyggnadsmål. Riksintressena, inklusive för vindkraft (riksintresse vindbruk), i miljöbalken finns som stöd för prioriteringar. Det behövs dock en översyn och revision av riksintressena i förhållande till områden för formellt skydd och andra anspråk. Riksintressena är inte funktionella planeringsverktyg. Över lag behövs kunskapshöjande insatser om vindkraftens konfliktrisker och integrations- och synergimöjligheter med andra ekonomiska värden kopplat till markslag och markanvändning, och för att nå acceptans och legitimitet lokalt och regionalt. I rapporten lämnar vi flera rekommendationer till fortsatt utvecklingsarbete och forskning:

Goda exempel på lyckade vindkraftsetableringar behöver lyftas fram, liksom kunskapsutveckling om vilka faktorer som leder till sådana och vilka integrationsoch synergimöjligheter som kan uppnås. För informerade etableringsbeslut behövs dock en omfattande revidering av riksintresse vindbruk och andra riksintressen, där vindkraft kan sättas i sammanhanget av andra värden och anspråk i ett integrerat planeringssystem som är dynamiskt och anpassat till landskapens förändringar, till exempel som en effekt av klimatförändringar. Ambitionerna för en storskalig utbyggnad av vindkraft skapar incitament för att på generell nivå utveckla och införa sådan strategisk och operativ landskapsplanering i Sverige, vilket det finns ett generellt stort behov av. En sådan planering behöver utgå ifrån lokala förutsättningar i ett underifrånperspektiv. Därmed behöver nationell och regional planering utgå ifrån lokala förutsättningar, vilket i sin tur förutsätter tillräckliga och långsiktiga kommunala resurser. Långsiktigt hållbar landskapsplanering ger möjlighet till kontinuerlig avvägning gentemot befintlig vindkraft, annan energiproduktion och -distribution samt andra värden och markanvändningsintressen vid identifiering av projekteringsområden. Lämpliga respektive ej lämpliga områden kan identifieras med verktyg och metoder som finns tillgängliga och är beprövade och som kombinerar olika typer av data. Det finns god tillgång på bra biofysiska data och data om naturvärden och markägare, däremot finns en brist på data som kvantifierar olika typ och grad av socio-kulturell påverkan av vindkraft och hur sådan kan begränsas. Här behövs mer horisontell och tvärvetenskaplig forskning. Det är nödvändigt att vidareutveckla möjligheter och kriterier för kompensatoriska insatser till markägare och på samhällsnivå, inom, vid och på avstånd till projekteringsområden. Vindkraft dominerar och kommer framöver att dominera på skogsmark. Vindbruk kan ses som del i mångbruk i skog och skogslandskap. Planeringssystem för detta behöver utvecklas, vilket det finns ett stort behov av även oavsett vindkraft. På skogsmark liksom på andra markslag behöver kriterier för stoppområden definieras i förhållande till värdetrakter, intakta landskap och känsliga kulturlandskap.

Flera av dessa rekommendationer förutsätter finansiering och annan resursförstärkning på lokal nivå. Takten i det pågående omställningsarbetet för hållbar, storskalig utbyggnad av landbaserad vindkraft är ytterst avhängig tydliga politiska prioriteringar.

Published in

Rapport / Naturvårdsverket
2023, number: 7114
ISBN: 978-91-620-7114-1
Publisher: Naturvårdsverket