Skip to main content
SLU publication database (SLUpub)
Report, 2023

Granbarkborren och dess fienders övervintring i stående träd vintern 2021/2022

Weslien, Jan; Rosenberg, Olle; Schroeder, Martin

Abstract

Granbarkborren övervintrar antingen i barken i de träd de har utvecklats i, eller i förnan kring stambasen av träden. Tidigare studier visar att knappt hälften av barkborrarna övervintrar under bark i dödade träd i Småland, medan i norra Svealand och Norrland så är denna andel betydligt lägre. Den lägre andelen i norr är sannolikt en anpassning till de kallare vintrarna där barkborrarna riskerar att frysa ihjäl om de inte lämnar träden. Det har tidigare saknats data på andelen övervintrande granbarkborrar i bark för stora delar av Svealand.

I denna studie togs barkprover från träd inom 10 områden från södra Götaland till mellersta Norrland. Som en indikator på hur kärvt vinterklimatet är användes odlingszon, enligt Riksförbundet Svensk Trädgård. Målet var att undersöka variationen mellan träd och områden i andelen granbarkborrar som övervintrar i barken samt vilka faktorer som kan förklara denna variation. Detta är viktigt att veta när man bedömer bekämpningseffekten av att avverka angripna träd under vintern. Dessutom undersöktes tätheten av granbarkborrar och deras fiender på olika höjder av trädet för att därmed kunna uppskatta hur barkprovtagning på standardhöjden 4 m avspeglar insektstätheter i hela trädet. På varje träd (n=134) togs ett barkprov på 4 m höjd. Ytterligare två barkprover togs på cirka vart tredje träd (n=48), på 37,5 procent och 62,5 procent av trädets totala höjd.

I medeltal övervintrade 53 procent av granbarkborrarna i bark vid 4 m höjd. Andelen övervintrande granbarkborrar i bark avtog längs stammen från 4 m och uppåt och det uppskattade medelvärdet per träd var, 43 procent, det vill säga 10 procentenheter lägre än vad barkprovet vid 4 m visade. Det fanns tydliga skillnader för flera andra variabler mellan barkprover på olika höjd. Antal producerade granbarkborrar per m2, granbarkborrens förökningskvot samt tätheten av styltflugelarver sjönk med ökande höjd. Tätheten av parasitstekellarver och kokonger var högre längre upp på stammen än vid 4 m. Mer än 40 procent av variationen i andelen övervintrande granbarkborrar i bark vid 4 m kunde förklaras av fyra variabler. Den klart viktigaste variabeln var barktjocklek som ensam förklarade 23 procent av variationen. Ju tjockare bark desto högre andel övervintrande i bark. Träd med bruna kronor (indikation på tidigt angrepp) hade lägre andel övervintrande granbarkborrar än träd som fortfarande hade en del gröna barr (sena angrepp). Träd i kanter (nästan en hyggeskant) hade lägre andel övervintrande granbarkborrar i bark än träd inne i bestånd. Träd i odlingszon VI och VII (norra Värmland och Jämtland) hade lägre andel övervintrande granbarkborrar än träd i odlingszoner II-IV (Götaland och södra och mellersta Svealand). Det fanns inte några skillnader i andelen övervintrande granbarkborrar i bark mellan odlingszonerna II, III och IV där nuvarande utbrott av granbarkborre pågår.

Published in

Arbetsrapport / Skogforsk
2023, number: 1151
Publisher: Skogforsk

        UKÄ Subject classification

        Forest Science
        Ecology

        Permanent link to this page (URI)

        https://res.slu.se/id/publ/127350