Skip to main content
SLU publication database (SLUpub)

Report2023Open access

Barnvänlig bebyggd miljö – vad krävs? En forskningsöversikt

Jansson, Märit; Herbert, Emma

Abstract

Vad är en barnvänlig bebyggd miljö, hur skapas den och av vem?

Barnvänlighet handlar om att skapa förutsättningar för barns meningsfulla och hälsosamma tillvaro och utveckling, att bevara och utveckla strukturer och platser och skapa inkludering. Samtidigt främjar barnvänlighet i den bebyggda miljön en hållbar och demokratisk utveckling ur flera perspektiv och är en förutsättning för att uppnå olika nationella och internationella hållbarhetsmål samt FNs barnkonvention. Denna forskningsöversikt baseras på en genomgång av forskningsresultat från 88 vetenskapliga publikationer om ”child-friendly environments” – här översatt till ”barnvänlig bebyggd miljö”.

Den fysiska och sociala miljöns egenskaper är helt avgörande för att åstadkomma barnvänlighet. Den socio-fysiska miljö som behöver eftersträvas beskrivs av tio kvaliteter, som ofta är sammanflätade med varandra. Kvaliteterna är här ordnade efter hur vanligt förekommande de är i den studerade litteraturen, där en grund för barnvänlig bebyggd miljö är en variation av platser som barn har god tillgänglighet till. Alla tio kvaliteter bör dock ses som olika aspekter av en helhet:

Platser – en stor variation av både gröna miljöer och andra platser som barn enkelt kan nå, och som de kan använda sig av

Tillgänglighet – närhet och välfungerande nätverk och strukturer för gång- och cykeltrafik som gör det möjligt för barn att självständigt nå olika platser

En ren miljö – en miljö fri från skräp, föroreningar, buller och annat som kan störa och hindra användning

Säkerhet och trygghet – reglering av trafik och andra oförutsägbara risker samt främjande av barns egen riskhantering och trygghet

Frihet – barns rörelsefrihet, möjlighet att använda utemiljön och utmana sig själva

Lek och fritid – en mångfald av möjligheter för lek och aktiviteter

Deltagande – möjligheter för barn att vara aktörer som både formellt deltar och informellt kan påverka sin miljö

Lärande – miljöer som stödjer utveckling och kompetensbyggande

Platsanknytning – både fysisk miljö och människor i den som skapar en känsla av tillhörighet

Inkludering – tillgång till olika platser, aktiviteter och anläggningar, oberoende av sociala faktorer

Översikten visar även att det behövs ett brett samarbete mellan olika aktörer och processer. Tillsammans kan de sätta fokus på både den byggda miljön som helhet och på dess sammanvävda fysiska och sociala kvaliteter. Detta kan inkludera planering, deltagande, reglering, utformning, förvaltning, forskning, samarbete, utbildning mm. I arbetet för en barnvänlig bebyggd miljö behövs dessutom både vuxnas barnperspektiv och barns egna perspektiv.

Keywords

barnvänlighet; bebyggd miljö; förvaltning; gestaltning; planering

Published in

Landskapsarkitektur, trädgård, växtproduktionsvetenskap: rapportserie
2023, number: 2023:7
ISBN: 978-91-8046-902-9, eISBN: 978-91-8046-903-6
Publisher: Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårds- och växtproduktionsvetenskap, Sveriges lantbruksuniversitet