Neumann Sivertsson, Wiebke
- Department of Wildlife, Fish and Environmental Studies, Swedish University of Agricultural Sciences
Report2023Open access
Neumann, Wiebke; Stenbacka, Fredrik; Malmsten, Jonas; Johansson, Anders; Ericsson, Göran
Studieområdet i Ljusdal är speciellt i två avseenden som berör älgar och därmed skiljer sig åt från andra studieområden: brandfältet och förekomst av flera stora rovdjur varav brunbjörn har en hög täthet i området. Dessa två faktorer påverkar älgen direkt och indirekt genom fodertillgång och predation, vilka livsmiljöer är tillgängliga och säkra under olika delar av året samt älgkornas kroppskondition. Utav de 51 GPS-märkta älgar vi följde i området, kunde vi lokalisera 34 älgar i brandfältet medan 17 älgar aldrig satt en klöv i fältet under vår treåriga studieperiod. För en del älgar omfattar både hem- och kärnområden själva brandfältet som tyder på att dessa älgar tillbringar mycket tid vid och i brandfältet. I medel tillbringade älgarna 73 dagar i fältet huvudsakligen mellan maj och oktober. En del av korna kalvade i brandfältet. Variationen hur länge en enskild älg ett enskilt år rörde sig i brandfältet var dock stor. I medel tillbringade stationära älgar fler dagar i fältet än vandringsälgar. Älgkorna i Ljusdalområdet är i god kondition och har en bra reproduktion med en hög andel tvillingkalvar (i medel 63 % av alla kalvar som föddes). Andel tvillingkalvar av GPS-märkta kor motsvarar därmed vad vi har sett i Kronoberg i områden efter stormen Gudrun och Per där vi följde GPS-märkta älgkors reproduktion mellan 2009-2017 (t ex Neumann m fl. 2019). Årskalvarnas överlevnad under sommaren är däremot mycket låg i Ljusdalsområdet (i medel 19 – 30% fram till jaktstarten). Preliminära resultat från de fortsatta studierna i området tyder på något ökande kalvöverlevnad under 2023. För stora merparten av kalvar som dog eller försvann under sommaren kunde vi antingen konstatera att björn har tagit dem (tack vare fynd i fält) eller starkt misstänker predation på grund av förändringar i kons rörelse (okänt rovdjur eftersom vi inte kunde hitta rester av kalven). Det höga predationstrycket och en tidig kalvförlust medför att älgkorna har goda förutsättningar att bygga upp sina kroppsreserver under sommaren när vegetation är som bäst och de behöver inte ta hand om kalv. Detta leder till att älgkorna kan vara i bra hull vid brunsten (som återges i andel tvillingkalvar som föds, kornas egen slaktvikt såväl som slaktvikt av kalvar som överlever). Det höga predationstrycket och en låg sommaröverlevnad betyder också att antalet kalvar som finns tillgängliga för jaktuttag är begränsat, samt att älgpopulationen kan vara känslig för ett högt jaktuttag eftersom antal framgångsrika reproduktioner är låg som påverkar populationstillväxten (dvs produktionen av årskalvar som blir fjolingar och sen kan bli vuxna älgar som bidrar till populationsökning framöver). Inom förvaltning av älg och skogsbruk får älgarnas kondition och kvalité en nyckelroll i att hitta en balans mellan älgpopulation och brukandet av skogen, speciellt i områden med stark rovdjurspåverkan. Enligt rörelsemönster av de 51 GPS-märkta älgarna består älgpopulationen i Ljusdalsområdet till ungefär hälften av stationära och hälften av vandringsälgar. Som förväntat ser vi skillnader mellan olika älgindivider hur mycket de förflyttar sig och resultaten liknar vad vi sett i andra delar av landet - en del älgar har helt skilda sommar- och vinterområden, andra har områden som överlappar delvis, och en del har i stort sett helt överlappande områden. I medel omfattar älgkornas hemområde 3 380 ha och älgtjurarnas 5 570 ha. Älgarnas årliga hemområden fördelas relativt jämnt mellan älgförvaltningsområdena (ÄFO) Ljusdal-Ramsjö och Ljusan-Voxnan med en något större andel av hemområden i Gävleborgs län än Jämtlands län. Några enskilda älgar har delar av sina hemområden i andra ÄFO (t ex Berg och Noppikoski). Vandringsälgarna börjar röra på sig i aprilmånad och de flesta rör sig inte mer än 20 km från området där de tillbringar vintern. Många återvänder först kring eller efter årsskiftet när älgjakten är i stort sett avslutad. I kontrast till andra studieområden ser vi ett ’omvänt’ vandringsmönster för en del älgar för vissa år i Ljusdal, där älgarna förflyttar sig långt till andra områden i februari/mars och återvänder till sina ’vinterområden’ där de har varit året innan i maj för att tillbringa resten av året där. Våra observationer och resultat visar att nuvarande ÄFO-gränsdragning klyver älgarnas vandringar (t ex Ljusdal-Ramsjö Äfo och Bergs Äfo). Detta ser man tydligt där älgar följer bland annat fångstgropssystem. Därför kan det finnas ett behov av att man ser över nuvarande gränsdragningar i denna del av studieområdet. Skillnad i livsmiljönyttjande är liten mellan älgarnas vinter- och vår/sommarområden som delvis förklaras av en stor variation mellan älgar och år såväl som en stor andel stationära älgar som tillbringar hela året i stor sett samma område. Tallskog och ungskog är i bägge säsonger de dominerande livsmiljöer älgarna väljer. Under vintertid ser vi dessutom också att älgar tillbringar en del av sin tid i granskog och våtmarker. Under vår/sommar dominerar brandfält livsmiljöval för en del av älgarna. Älgar lokaliserades framför allt på ställen där buskskikten var högre (>1 meter) och där träden inte var högre än 20 meter. Sammanlagt bekräftar en del observationer i Ljusdalsområdet vad vi har sett i andra områden, men vi har också lärt oss mycket nytt! Det är spännande att följa tidsresan hur älgar använder brandfältet och kommer nyttja det framöver, samt att lära sig mer om hur ett högt predationstryck påverkar bytesdjurens population. Studier inom Ljusdalsområde kommer fortsätta med ytterligare tre år. Under de kommande tre åren kommer vi fortsätta med frågeställningarna vi hittills har jobbat med, samt att vi fördjupar våra forskningsinsatser och samverkan mellan forskningsgrupperna. Vårt övergripande mål är att öka vår ekologiska förståelse av detta älg-björn-varg system i ett skogslandskap påverkat av människor såväl som att skapa ny kunskap som är relevant för viltförvaltning. En viktig orsak till att studieområdet i Ljusdal fungerar så bra är det nära samarbetet med alla intresserade. Intresset är mycket stort, många olika användare är inne på hemsidan www.slu.se/alg-forskning. Älgarnas rörelse kan följas under https://wram.slu.se/public. Utöver denna SLU:s sida, har Sveaskog även låtit studierna få en egen facebooksida "Viltsamverkan i brandens spår" där färsk information läggs ut och där intresserade kan komma med inspel och egen information till projektet. Det är en del i att kommunicera i realtid med intresserade människor. Författarna ansvarar ensamma för innehållet i rapporten.
Alces alces; skogsbrand; predation; kalvöverlevnad; fältskikt
Rapport (Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för vilt, fisk och miljö)
2023, number: 2023:4Publisher: Institutionen för vilt, fisk och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet
Fish and Wildlife Management
https://res.slu.se/id/publ/127416