Skip to main content
SLU publication database (SLUpub)

Report2024Open access

Effekt av kvävegödslingsstrategi på gräsvallens avkastning och foderkvalitet vid olika utvecklingsstadier i första skörd

Nadeau, Elisabet; Von Essen, Andrea; Bakken, Anne Kjersti

Abstract

Syftet med projektet var att studera effekt av delad kväve(N)-giva och tidpunkt för den sena N-givan innan första skörd på avkastning, kvävebalans och fodervärde med speciellt fokus på råproteinhalt och råproteinets kvalitet i en timotej/ängssvingel vall. En vallfröblandning med 80 % timotej och 20 % ängssvingel såddes 2017 på NIBIO Kvithamar, Trondheim och 2018 på NIBIO Særheim, Stavanger, Norge och på Rådde gård, Länghem, Sverige (Hushållningssällskapet Sjuhärad). En yta av den sådda arealen skördades som förstaårsvall 2018 på NIBIO Kvithamar och som förstaårsvall 2019 på NIBIO Særheim och Rådde gård. En annan yta av den sådda arealen skördades som andraårsvall 2019 på NIBIO Kvithamar och som andraårsvall 2020 på NIBIO Særheim och Rådde. Försöksdesignen var randomiserat blockförsök med 3 fältblock, 4 gödslingsbehandlingar och 3 skördetidpunkter i första skörd. Gödslingsbehandlingarna var A) ingen N-gödsling, B) 110 kg N/ha på våren när grästillväxten började, C) 60 kg N/ha på våren när grästillväxten började och 50 kg N/ha när första noden känns på första timotejplantan, D) 60 kg N/ha på våren när grästillväxten började och 50 kg N/ha när två noder känns på största delen av timotejskotten. Samtliga försöksrutor gödslades med P och K på våren när grästillväxten började och mineralgödsel användes i samtliga led. Skördetidpunkterna var 1) vid början av stjälksträckning hos timotej då första noden var kännbar på första skotten, 2) när två noder var kännbara på största delen av timotejskotten och 3) vid begynnande axgång hos timotej när axet syntes på 10 % av skotten. Dessutom togs en skörd fyra veckor efter första skörd på de rutor som skördades vid skördetidpunkt 3, för att undersöka hur mycket kväve som var tillgänglig och kunde mobiliseras till återväxten. N-gödsling ökade råproteinhalten och den skördade avkastningen av torrsubstans (ts) och råprotein. Delad N-giva gav lika råproteinhalt som vid full giva på våren, men då andra givan gavs sent (ca 2 veckor innan skörd) var ofta ts-avkastningen oförändrad eller till och med lägre, vilket var fallet på Rådde och Kvithamar år 2. Tiden för den sena N-givan hade mindre betydelse for Særheim och Kvithamar i Norge, vilket kan bero på att gräsen tog upp mer N från jorden. Den sena N-givan som gavs ca 2 veckor innan skörd vid timotejens begynnande axgång visade sig ge effekt på ts-avkastningen i återväxten. Med tanke på att både väder och jordens N-innehåll kan påverka hur fort grödan tar upp N för att lagra in till sin tillväxt bör den andra givan ges 3-4 veckor innan skörd. Delad N-giva förbättrade inte proteinkvaliteten i form av större andel sant protein jämfört med full giva på våren, vilket kan bero på att en N-giva på 110 kg N/ha är en måttlig giva som gräsvallen hinner ta upp och lagra in som sant protein. Det var inga skillnader i nitrathalt mellan N-gödslingsstrategierna och nitrathalterna var låga, vilket visar på att växterna har omvandlat N från gödsel och jord till sant protein. Vi hittade få och små indikationer på att delad giva gav lägre N-förluster än en hel giva på våren. Med stigande gödselpriser och större svängningar i vädret kan det vara en fördel med delad giva, men det ger också en körning till i vallen.

Keywords

avkastning; kvävegödslingsstrategi; nitrat; protein; timotej; utvecklingsstadium vid skörd; ängssvingel

Published in

Rapporter från institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
2024, number: 2
Publisher: Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd, Sveriges lantbruksuniversitet