Skip to main content
SLU publication database (SLUpub)

Report2024Open access

Rikstäckande inventering av häckande storskarv (Phalacrocorax carbo) i Sverige 2023

Lundström, Karl

Abstract

Under 2023 genomfördes en rikstäckande inventering av häckande storskarv (Phalacrocorax carbo) i Sverige, den första sedan 2012. Genom att samordna inventeringar som redan var inplanerade med kompletterande insatser i områden där inga inventeringar var planerade erhölls en god geografisk täckning. Arbetet har utförts av ett stort antal personer och organisationer med lokalkännedom, expertis och långvarig erfarenhet av inventeringar av häckande storskarv. En kombination av metoder har använts för att få så detaljerade resultat som möjligt. Resultaten från riksinventeringen 2023 visar att den häckande populationen av storskarv i Sverige har ökat markant sedan den förra inventeringen 2012. År 2023 räknades 74 767 bon i 224 kolonier, jämfört med 40 958 bon och 169 kolonier år 2012. Kolonierna var flest och störst vid kusterna och häckningar förekom i samtliga län med havskust, men med ytterst få kolonier och bon i Norrbottens och Västerbottens län. Inga häckningar förekom i Jämtlands och Dalarnas län. De största kolonierna fanns längs Östersjöns kuster (i Kalmar, Södermanlands, Stockholms, Gotlands och Östergötlands län). Ökningen av antalet bon sedan 2012 var störst i Kalmar, Blekinge, Västra Götalands och Östergötlands län. I Gotlands län samt bland de insjöhäckande storskarvarna i Örebro, Värmlands, Kronobergs och Jönköpings län hade antalet bon minskat sedan 2012. I Mälaren och Vättern hade antalet kolonier och bon ökat sedan 2012, men i Vänern hade både antalet kolonier och antalet bon minskat. Tätare intervall mellan riksinventeringar rekommenderas och mer ingående undersökningar och analyser behövs för att bättre kunna kombinera resultat om antalet bon som samlats in med olika metoder. Vilken metod som är bäst lämpad varierar mellan kolonier och är bland annat beroende av koloniernas storlek, ålder och fördelningen mellan mark-, busk- och trädhäckande fåglar samt hur stor noggrannhet man eftersträvar. Val av metod beror även på vilka inventeringsresurser som finns tillgängliga och avvägningar mellan kvalitet på data och risk för störningar av häckande fåglar. Dessutom rekommenderas bättre övervakning av häckningsframgången och olika typer av störningar. Omfattningen av häckande storskarvar av underarten atlantstorskarv på svenska västkusten och förekomst av eventuella hybrider mellan atlantstorskarv och mellanskarv bör undersökas. Slutligen bör poängteras att återkommande inventeringar av häckande storskarv ger en bild av populationens utveckling och geografiska fördelning över år, men säger ingenting om den geografiska fördelningen av storskarv i Sverige under andra årstider, utanför häckningssäsongen.

Keywords

Storskarv; mellanskarv; inventering

Published in

Aqua notes
2024, number: 2024:7eISBN: 978-91-8046-727-8Publisher: Institutionen för akvatiska resurser, Sveriges lantbruksuniversitet

    UKÄ Subject classification

    Ecology
    Zoology

    Publication identifier

    DOI: https://doi.org/10.54612/a.6tcqoqona2

    Permanent link to this page (URI)

    https://res.slu.se/id/publ/127530