Skip to main content
SLU publication database (SLUpub)
Report, 2024

Utvärdering av ålyngelutsättningar i Mälaren och Ymsen

Myrenås, Elin; Jacobson, Philip

Abstract

I Sverige görs utsättningar av importerade ålyngel som en del av förvaltningsåtgärderna inom den svenska ålförvaltningsplanen. Eftersom det är svårt att avgöra om en ål är av importerad och utsatt härkomst eller naturligt hitvandrad så är det svårt att utvärdera vilka effekterna är av de utsättningar som görs. I den här rapporten utvärderar vi effekterna av att sätta ut ål genom att analysera data från specifika experimentutsättningar av ål som gjorts med syftet att följa effekterna av dessa över tid. I sjöarna Mälaren och Ymsen har experimentutsättningar av importerade och märkta (PIT-märkta eller kemiskt märkta med alizarin, barium, strontium) ålar följts upp systematiskt med riktade provfisken eller genom ål som fångats i yrkesfisket i över 20 års tid. Från fisket i de båda sjöarna har ål provtagits och dissekerats. Resultaten från dessa fisken och provtagningar tyder på att en stor andel av de utsatta ålarna stannade kvar i den del av sjön där de sattes ut. Cirka 11–15 % av den ål som har satts ut per utsättning har återfångats, och majoriteten av dessa var honor. Inom respektive sjö kunde inga större skillnader fastställas gällande kondition, parasiteringsgrad av simblåseparasiten Anguillicola crassus, eller ålder mellan utvecklingsstadier, varken mellan omärkta (potentiellt naturligt hitvandrade) och märkta (importerade och utsatta) ålar eller mellan experimentutsättningar. Tillväxthastigheten var högre för omärkt ål jämfört med märkt ål i Mälaren (dock liten effektstorlek) men generellt växte ålen i Mälaren, oavsett ursprung, långsammare än ål i Ymsen. Det fanns också en skillnad vid vilken ålder ålarna mognade från gulål till blankål mellan Mälaren och Ymsen, medan mängden ål vid utsättningstillfället (täthet) inte verkade ha en så stor påverkan. Det indikerar att vattensystemet i vilken utsättningen sker påverkar hur snabbt utsatt ål växer och når blankålsstadiet. Val av sjö kan därmed vara avgörande för hur snabbt ål från en utsättning genererar blankål och därmed kan bidra till att nå ålförvaltningsplanens mål att 40 % av en teoretiskt opåverkad biomassa ska ge sig av till Sargassohavet.

Keywords

Anguilla anguilla; utsättningar; rekryter; tillväxt; kondition

Published in

Aqua notes
2024, number: 2024:4
eISBN: 978-91-8046-711-7
Publisher: Institutionen för akvatiska resurser, Sveriges lantbruksuniversitet