Abstract

Övervakning av fladdermöss inom det svenska stationsnätverket har pågått sedan 2018. Genom akustisk datainsamling erhålls framförallt kunskap om arternas förekomst och aktivitet vid olika lokaler i landet. Stationsnätverket samlar även in data över väderförhållanden och sociala läten som kan bidra till ny kunskap om fladdermössens aktivitet. Sammanställningen av resultatet mellan åren 2018 och 2022 som redovisas i denna rapport har framförallt fokuserat på artförekomst och aktivitet. Resultatet bygger på totalt nio stationer, som varit i drift mellan två och fem år. Resultatet visar att artförekomsten är variabel och kan skilja sig mellan olika stationer men även mellan olika år vid samma station. Artvariationen är även hög vid samma station under en undersökningsperiod vilket pekar på att stationerna har olika betydelse för vissa arter av fladdermöss. En ökad aktivitet under särskilda delar av året kan påvisa om det finns yngelkolonier i närheten eller att lokalen främst passeras under migrationstiden. Totalt har 16 arter registrerats inom stationsnätverket och samtliga av dessa har påträffats vid stationen i Göholm. Sett till alla stationer har flest arter registrerats under 2019 och 2021, med 15 arter vid respektive år. Minst antal arter registrerades 2020 och 2022 med 12 arter per år. Två arter dominerar, dvärgpipistrell (Pipistrellus pygmaeus) och nordfladdermus (Eptesicus nilssonii), som tillsammans utgör mer än 80% av alla registreringar. Vid alla stationer utom en är dvärgpipistrell eller nordfladdermus den mest registrerade arten vid samtliga undersökningsår. Vid stationen i Johannisberg är däremot större brunfladdemus (Nyctalus noctula) den mest registrerade arten under de tre åren stationen var i drift. Större brunfladdermus är totalt den tredje mest registrerade arten inom stationsnätverket, följt av trollpipistrell (Pipistrellus nathusii) som är den fjärde mest registrerade arten. Två arter från den svenska fladdermusfaunan har aldrig registrerats vid någon station, Bechsteins fladdermus (Myotis bechsteinii) samt grålångöra (Plecotus austriacus). För registreringar som klassats som obestämd, har mer än hälften utgjorts av Myotis sp, och mest troligt är majoriteten av dessa vattenfladdermus (Myotis daubentonii) samt mustasch- och taigafladdermus (Myotis mystacinus/Myotis brandtii). Arter som jagar i öppna miljöer är sannolikt överrepresenterade på grund av stationernas placering, medan skogslevande arter blir underrepresenterade. Resultatet visar att det krävs långa tidsserier för att bedöma fladdermusaktiviteten i ett område korrekt. Vi kan också visa att övervakning av fladdermusfaunan på fasta stationer har en stor potential för att bedöma långsiktig populationsutveckling för åtminstone några av Sveriges fladdermusarter.

Published in

Publisher: BatLife Sweden; WWF

SLU Authors

• de Jong, Johnny

  • Department of Urban and Rural Development, Swedish University of Agricultural Sciences
    

Associated SLU-program

SLU Swedish Biodiversity Centre


Sustainable Development Goals

Protect, restore and promote sustainable use of terrestrial ecosystems, sustainably manage forests, combat desertification, and halt and reverse land degradation and halt biodiversity loss


UKÄ Subject classification

Ecology
Zoology


Permanent link to this page (URI)

https://res.slu.se/id/publ/128462