Skip to main content
SLU publication database (SLUpub)

Report2024Open access

Indikatorrapportering för “Hållbart nyttjande av fisk- och skaldjursbestånd i kust och hav” : bedömningsåret 2023

Larsson, Stefan; Svensson, Filip; Wennhage, Håkan; Olsson, Jens

Abstract

Institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua) har på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten, utformat en indikator, Hållbart nyttjande av fisk- och skaldjursbestånd i kust och hav, för uppföljning av miljökvalitetsmålet ”Hav i balans samt levande kust och skärgård”. Indikatorn visar den övergripande statusen för svenska fisk- och skaldjursbestånd längs kusterna och i haven, och baseras på de årliga analyserna av enskilda fiskbestånds status i rapporten ”Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten”, vilken redovisas på webbportalen Fiskbarometern (SLU Aqua 2024). Indikatorn anger om bestånden fiskas hållbart eller ej, vilket i och med denna rapport nu har gjorts för åren 2015-2023. I denna rapport presenteras en bedömning av indikatorns status för året 2023. Metoden för bedömningarna av nationellt förvaltade fisk- och skaldjursbestånd uppdaterades under 2022, vilket har medfört att indikatorn över andelen hållbara bestånd inte längre är fullt jämförbar mellan samtliga år i tidsserien. I en jämförelse i indikatorrapporten för bedömningsåret 2022 mellan den äldre och den uppdaterade metoden var dock skillnaderna i indikatorns status generellt små. I föreliggande rapport baseras indikatorn på den nya metoden och omfattar således endast resultat för bedömningsåren 2022 och 2023. Av de totalt 76 redovisade kust- och havslevande bestånden i rapporten "Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2023” kunde en bedömning göras för 67 bestånd. Av de 76 redovisade bestånden klassades 31 (40,8 %) som ”hållbart nyttjande”, vilket är lägre än i rapporten från 2022 då andelen var 48,6 % (35 av 72). Endast bedömningsåret 2019 har visat en lägre andel av hållbart nyttjade bestånd (39,7%) än bedömningsåret 2023. Indikatorns status var högst i Bottenviken och Västerhavet (44,4 % i respektive bedömningsenhet), följt av Östersjön (29,2 %). Lägst andel bedömda bestånd klassade som ”hållbart nyttjande” noterades för i Bottenhavet (7,7 %). Motsvarande för bedömningsåret 2022 för Bottenviken, Västerhavet, Östersjön och Bottenhavet var 55,5 %, 48, 8%, 41,2 %, respektive 33,3 %. Anledningen till att den övergripande statusen försämrats beror bland annat på att europeisk skrubbskädda under 2023 har bedömts som ”ej hållbart nyttjande”, både i Västerhavet och i Östersjön, till skillnad mot 2022 då den bedömdes som ”hållbart nyttjande”. Motsvarade gäller också för sill/strömming i Bottenhavet och Bottenviken, liksom för tunga i Östersjön och kolmule i Västerhavet. Vidare har torskbeståndet i Skagerrak och Nordsjön delats upp i tre nya torskbestånd vilka samtliga har bedömts som ”ej hållbart nyttjande”. Utöver dessa förändringar har några bestånd gått från ”hållbart nyttjande” eller ”ej hållbart nyttjande” till ”bedömning ej möjlig” (till exempel braxen och piggvar i Östersjön). En högre andel bestånd med så kallad analytisk beståndsuppskattning (MSY- konceptet) ger en högre tillförlitlighet i den sammantagna bedömningen av de bestånd som redovisas i indikatorn. Sammantaget för alla fyra bedömningsenheter 2023 var andelen bestånd med analytisk beståndsuppskattning 28%. Tillförlitligheten var högst i Västerhavet där andelen bestånd bedömda enligt MSY- konceptet är 38%, följt av Östersjön (25%), Bottenhavet (15%) och Bottenviken (11%). Andelen av de totala officiella svenska kommersiella landningarna av fisk och skaldjur som indikatorn omfattar ligger över 99 %.

Keywords

Indikator; miljömål; hållbart nyttjande; fiskbestånd; resursöversikt

Published in

Aqua notes
2024, number: 2024:6ISBN: 978-91-8046-726-1Publisher: Institutionen för akvatiska resurser, Sveriges lantbruksuniversitet