Abstract

Viltbetning på plantskog utgör idag ett av de svåraste problemen vid föryngring av skog i södra Sverige. Rådjur är sannolikt den främsta skadegöraren. Problemet är relativt nytt och skogsbruket har problem att finna kostnadseffektiva motmedel. Ett motmedel är att behandla plantorna med repellerande medel. De senaste åren har ett stort antal repellerande medel introducerats på den svenska marknaden. Flertalet av dessa är inte tillfredställande testade vad gäller den repellerande effekten och eventuell påverkan på plantan. Denna rapport sammanfattar resultatet av två tester som omfattar flertalet repellenter som har funnits på eller varit på väg in på den svenska marknaden under perioden 1990-1992. Första-testet, som omfattade 9000 plantor av tall, gran och bjök, utfördes under perioden oktober 1991 till juni 1992. Det andra testet, som omfattade 3773 granplantor, utfördes under perioden oktober 1992 till oktober 1993 I dessa två tester samlades det även in data för att få kunskap om b.l.a. när på året betningen inträffade. De testade repellenterna var: Anipel Ml 1 Preparatet verkar genom att ett mycket bittert ämne tas in genom rötterna och följer med vattenupptagning in i plantans skott som smaksätts. Preparatet visade en mycket svag viltskyddsverkan och gav även förgiftningssymptom som barrdöd, knoppdöd och tillväxtnedsätttning. Andra tester har givit liknande resultat. Gyllebos blodmjöl och Gyl/ebo p/antskydd De två repellenterna är snarlika. Preparaten utgörs av slakteribiprodukter (främst blodmjöl). Behandling sker antingen genom att preparatet strös torrt över plantan eller genom att preparatet löses i vatten och sprutas på plantan. Medlen har en tydlig viltskyddseffekt men kan om de används i torrt tillstånd orsaka svåra plantskador som barr- och knoppdöd. Skador kan även uppstå vid förvaring av plantor, behandlade med preparatet i vattenlösning, i dåligt ventilerade utrymmen. Gyllebo granulat Medlet består av slakteribiprodukter (bl.a. blodmjöl) och är avsett att strös torrt över plantan. Medlet har en tydlig viltskyddseffekt och inga plantskador kunde påvisas. CeNaco/ extra Preparatet utgörs av en kiselsand, ett bindemedel och ett blåvitt färgämne. Preparatet skyddar mekaniskt och optiskt och är avsett att strykas på plantan. Medlet har en tydlig viltskyddseffekt men granplantor behandlade med preparatet drabbades av plantskador som barr- och knoppdöd. Dendroco/ extra Medlet består av samma bittermedel som i Anipel och ett vitfärgat ämne. Preparatet är avsett att sprutas på plantan. Medlet har en tydlig viltskyddseffekt och inga plantskador eller tillväxtnedsättningar kunde påvisas. PW-viltskydd utgörs av ett antal eteriska oljor, tallolja, tallharts och ett lösningsmedel. Preparatet är avsett att sprutas på plantan. Medlet har en tydlig viltskyddseffekt och inga plantskador eller tillväxtnedsättningar kunde påvisas. Kotte-oljan består av restprodukter från fiskförädlingsindustrin, huvudsakligen fiskolja. Preparatet är avsett att sprutas på plantan. Medlet har en tydlig viltskyddseffekt men orsakade svåra plantskador och tillväxtnedsätning. Frystejp är en gråvit tejp som placeras på toppskotttet. Preparatet verkar sedan genom att mekaniskt försvåra betningen och genom den optiska signalen. Medlet har en tydlig viltskyddseffekt och inga plantskador eller tillväxtnedsättningar kunde påvisas. Betning på barrplantorna utfördes främst under perioden november till mars och i någon mån även i oktober och april. Björkplantorna betades främst under april till juni och i november, medan vinterbetningen låg på en låg nivå. Repellentbehandling tycks vara lämpligast för barrplantor som är invintrade och mindre känsliga för behandlingen under riskperioden. Det är fortfarande oklart hur mycket av de olika preparatens viltskyddsförmåga som följer med när användningen skalas upp från försök till praktisk behandling.

Published in

Arbetsrapport - Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap
1994, number: 5
Publisher: Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap, Sverige lantbruksuniversitet

SLU Authors

• Bergquist, Jonas

  • Unit for Field-based Forest Research, Swedish University of Agricultural Sciences
    

UKÄ Subject classification

Forest Science


Permanent link to this page (URI)

https://res.slu.se/id/publ/128787