Skip to main content
SLU publication database (SLUpub)

Report1995Open access

Fälttest av plantskydd mot snytbagge : avgång och skador efter tre vegetationsperioder

Örlander, Göran; Vollbrecht, Gudmund

Abstract

Snytbaggeskador på plantor är ett av de svåraste problemen vid föryngring av skog i södra och mellersta Sverige. Problemet är väl känt sedan lång tid tillbaka och olika metoder har använts för att skydda plantorna. Det i dag fungerande alternativet, att behandla plantorna med bekämpningsmedlet permetrin kommer troligen att förbjudas för sådan användning 1995. I denna rapport redovisas resultaten från två experiment anlagda åren 1989 och 1990 i närheten av Asa försökspark, där olika mekaniska snytbaggeskydd jämförts med obehandlade respektive kemiskt behandlade plantor. Syftet med försöket var att fastställa respektive skydds förmåga att minska snytbaggeskadorna på granplantor i en miljö med högt snytbaggetryck. Dessutom studerades skyddens effekt på andra typer av skador, samt plantornas höjdtillväxt. I försöket ingick de mekaniska plantskydden plantstrumpan, plantstruten och BEMA. Vidare testades ett "repellerande" ämne kallat XPQ. I försöken användes i huvudsak två-åriga täckrotsplantor av gran, men en mindre jämförelse mellan barrots- och täckrotsplantor gjordes också. Samtliga mekaniska snytbaggeskydd gav en god skyddseffekt första året efter utplanteringen, men den långsiktiga skyddseffekten var dålig. Möjligen med undantag för permetrinbehandlingen gav ingen av de utförda behandlingarna ett säkert snytbaggeskydd, och därmed ett acceptabelt föryngringsresultat om planteringen utförts på ett hygge utan markberedning. Snytbaggeskadorna blev något mindre på omskolade tre-åriga barrotsplantor jämfört med tvååriga täckrotsplantor. Barrotsplantorna drabbades dock av andra typer av skador varför överlevnaden blev något sämre än för täckrotsplantorna. På en av lokalerna provades 1989 ett terpentinliknande medel "XPQ" med förmodad repellerande effekt på snytbaggen. Medlet visade sig emellertid i princip vara verkningslöst vad beträffar sin repellerande förmåga mot snytbagge. Försöket drabbades av omfattande ögonvivelskador på de färska hyggena. Skadorna drabbade plantor försedda med mekaniska skydd hårdare än kontroll- och permetrinbehandlade plantor. Kraftiga ögonvivelangrepp var negativt för både plantornas överlevnad och tillväxt. Vid en introduktion av mekaniska snytbaggeskydd bör man vara uppmärksam då ökande ögonvivelskador är en trolig följd. Tillväxten hos överlevande plantor påverkades endast marginellt av använt plantskydd.

Published in

Arbetsrapport - Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap
1995, number: 8
Publisher: Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap, Sverige lantbruksuniversitet