Skip to main content
SLU publication database (SLUpub)

Report1995Open access

Fälttest av mekaniska snytbaggeskydd på skogsplantor : avgång och skador efter två vegetationsperioder

Örlander, Göran; Petersson, Magnus

Abstract

Snytbaggeskador på plantor är ett av de svåraste problemen vid föryngring av skog i södra och mellersta Sverige. Problemet är väl känt sedan lång tid tillbaka och olika metoder har använts för att skydda plantorna. Det i dag fungerande alternativet, att behandla plantorna med bekämpningsmedlet permetrin, kommer eventuellt att förbjudas för sådan användning 1995. Därför görs nu ansträngningar för att utveckla mekaniska skydd som alternativ till permetrin. Ett led i detta arbete är föreliggande studie av åtta mekaniska skydd samt jämförelse med kontroll och permetrinbehandling. Försöket är utlagt i maj 1994 på fem färska hyggen i anslutning till Asa försökspark. Tvååriga täckrotsplantor av gran planterades direkt i humustäcket ("grömisplantering"). En rapport som beskriver resultatet efter första vegetationsperioden publicerades i december 1994 (Örlander & Peters son 1994 ). I denna rapport redovisas resultatet efter två vegetationsperioder. De testade skydden var: BEMA, BetaQ, Bugstop, Flockade plantor, KP-skyddet, NEW-plantskydd, Panthskyddet och Plantstruten. Snytbaggekadorna blev omfattande och andelen dödade kontrollplantor uppgick i genomsnitt för de fem lokalerna till hela 86 procent efter två vegetationssäsonger. Efter första säsongen hade tre mekaniska skydd lägre skadenivå än permetrinbehandlade plantor med avseende på snytbaggeskador, nämligen Beta Q, NEW-plantskydd och BEMA. Skadenivån ökade markant för samtliga skydd under den andra vegetationsperioden, framför allt beroende på omfattande höstgnag. Vid denna tidpunkt hade skydden varit utplanterade i nästan två vegetationsperioder, vilket försärmat skyddsförmågan. Kraftig gräsväxt på hyggena hade dessutom bildat "bryggor" mellan planta och skydd vilket för några skydd haft stor negativ inverkan. Lägst andel döda av snytbaggskador hade plantor behandlade med Beta Q (15,2 procent) permetrin (22,8 procent) och NEW-plantskydd (26,8 procent). Samtliga skydd visade en signifikant skyddseffekt jämfört med kontrollplantorna. Svåra skador kan förväntas även tredje vegetationsperioden eftersom många plantor uppvisade livshotande snytbaggeskador, och en stor andel av skydden bedömdes ha en nedsatt skyddsförmåga. Den högsta överlevnaden efter 2 år erhölls för permetrinbehandlade plantor (71 procent). Samtliga plantor behandlade med mekaniska snytbaggeskydd utom NEW-plantskydd hade signifikant lägre överlevnad. Överlevnaden för plantor skyddade med NEW var 64 procent, medan de övriga visade en överlevnad av 40-60 procent. Plantor behandlade med BetaQ drabbades under 1995 av oförklarligt stor avgång troligen som en direkt följd av de behandlingsskador som observerats under 1994. En del skydd hade försvunnit som en följd av uppdragning av djur. Detta drabbade främst NEW-plantskydd. Under 1994 drabbades plantorna av svåra ögonvivelskador. Endast två av behandlingar uppvisade en signifikant skyddseffekt, nämligen permetrinbehandling och NEW-plantskydd. Under 1995 var angreppen av ögonvivel inte så omfattande, men de plantor som angreps under 1994 visade en klart sämre överlevnad jämfört med icke angripna. På varje lokal finns plantor som ombehandlats med permetrin våren andra året efter plantering. Dessa plantor visade signifikant lägre andel svåra snytbaggeskador och högre överlevnad än de som enbart fått en engångsbehandling med permetrin. Behandling både vid plantering och efter ett år i fält är den metod som rekommenderas vid plantering i områden med svåra snytbaggeproblem. Plantorna utsattes för ett högt snytbaggetryck, beroende på att planteringen gjordes på färska hyggen utan markberedning, och troligen var årsmånen också gynnsam för snytbaggen vilket bör beaktas när resultatet tolkas. Under de förhållanden som försöket utfördes visade inget av de testade mekaniska skydden ett godtagbart föryngringsresultat

Published in

Arbetsrapport - Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap
1995, number: 11
Publisher: Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap, Sverige lantbruksuniversitet