Abstract

Viltbetning av plantskog utgör idag ett av de svåraste problemen vid föryngring av skog i södra Sverige. Problemet är relativt nytt och har funnits i skogsbruket i större omfattning sedan slutet av 1980-talet. Rådjuren anses vara huvudansvariga för skadorna. För närvarande anses skyddsmedel som appliceras på plantorna vara den metod som är mest kostnadseffektiv. Ett flertal sådana preparat har sedan slutet av 1980-talet introducerats på den svenska marknaden. Tidigare har fälttester av sådana genomförts på Asa försökspark. Denna rapport redovisar två försök som är utförda Med PW-viltskydd och Mota under säsongerna 1995-96 och 1996-97. Den aktiva substansen i både PW-viltskydd och Mota består av starkt doftande eteriska oljor. Medlen sprutas på den övre delen av plantorna med lämplig sprututrustning, eller stryks på med pensel. I ett jämförande repellentförsökjämfördes betningsfrekvens och eventuella skador på plantor vid användning av viltskyddsmedlen PW-viltskydd och Mota i jämförelse med obehandlade kontrollplantor under två säsonger med en ombehandling år 2. I ett dosförsökjämfördes effekten av olika doser av viltskyddsmedlet Mota på betningsfrekvens och eventuella skador på plantorna vid användning av olika doser av medlet under två säsonger med en ombehandling år 2. Doserna i försöket var 1,5 ml/planta, 3 ml/planta, ( normaldos) och 6 ml/planta. Både PW-viltskydd och Mota visade en god viltavskräckande förmåga. Inga skillnader i viltavskräckningseffekt mellan de båda medlen kunde observeras. Betningsskadoma reducerades något vid ökande dos av Mota. Skillnaden var liten i förhållande till den ökade preparatåtgången. Båda preparaten gav upphov till skador på plantornas barr och knoppar. Denna typ av skador kunde konstateras både på nyplanterade plantor och på plantor som växt på hygget under ett år. Plantavgången till följd av både betningsskador och preparatskador var obetydlig. Troligen förvärrades skadorna på plantornas barr och knoppar av klimatisk stress under vårvintern. Barr och knoppskadorna ökade tydligt med ökad dosering av Mota. Vi rekommenderar att tillverkarna av Mota och PW-viltskydd ser över sina doseringsanvisningar och att de även undersöker vilka ingredienser som orsakar plantskadorna och utreder om dessa kan uteslutas ur produkten.

Published in

Arbetsrapport - Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap
1998, number: 16
Publisher: Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap, Sverige lantbruksuniversitet

SLU Authors

• Bergqvist, Stefan

  • Sveriges lantbruksuniversitet, Swedish University of Agricultural Sciences
    

• Bergqvist, Jonas

  • Sveriges lantbruksuniversitet, Swedish University of Agricultural Sciences
    

• Örlander, Göran

  • Unit for Field-based Forest Research, Swedish University of Agricultural Sciences
    

UKÄ Subject classification

Forest Science


Permanent link to this page (URI)

https://res.slu.se/id/publ/128798