Skip to main content
SLU publication database (SLUpub)

Report1998Open access

Fälttest av skyddsmedel mot viltbetning på skogsplantor

Bergqvist, Stefan; Bergqvist, Jonas; Örlander, Göran

Abstract

Viltbetning, framförallt av rådjur, på nyplanterade plantor och plantskog utgör i dag ett av de svåraste problemen vid etablering av ny skog. En vanlig metod för att förhindra skador är användandet av olika viltskyddsmedel (repellenter). I denna rapport redovisas resultatet av ett fälttest där granplantor behandlades med 12 olika repellenter. Plantorna var av både täckrotstyp och barrotstyp. Täckrotsplantorna betades i betydligt större omfattning än barrotsplantorna. I detta test var betestrycket lågt, ca 10% på oskyddade plantor. Detta försvagar resultaten rörande de olika preparatens repellerande förmåga. Det låga betningstrycket kan bero på en lokal nedgång i antalet rådjur och/eller svåra snöförhållanden på de studerade hyggena. Skador på plantornas barr och knoppar, som kan relateras till de använda preparaten, var vanliga i detta test. Resultaten indikerar också att plantor som är stressade av andra skäl drabbas oftare av preparatskador än vitala plantor. Vi rekommenderar att tillverkarna studerar vilka ingredienser som ger upphov till skadorna och att de överväger om dessa går att utesluta. PW-viltskydd, Nya PW-viltskydd, Mota och Mota special. Medlen är likartade och består av olika eteriska oljor med isopropanol som bärare. Preparaten, som sprutas på plantorna, har god effekt mot viltbetning. Mota och Mota special gav upphov till skador på barr och knoppar. Det fanns en liknande tendens även för PW-viltskydd och Nya PW-viltskydd men den förhöjningen var inte statistiskt säkerställd. Plantorna bedöms kunna reparera sina skador. Terminal-PW och Halt. Medlen är likartade och består av eteriska oljor med latex som bärare. Preparaten sprutas på plantorna. Båda medlen visade i detta test en statistiskt signifikant repellerande effekt. Halt gav ingen förhöjning av andelen barr- och knoppskador, medan Terminal-PW tenderade att öka andelen knoppskador. Cervaroll. Medlet består av kristallin kiseldioxid. Cervaroll visade en statistiskt signifikant effekt mot viltbetning och skadade inte plantorna. Gyllebo Plantskydd och Gyllebo (Plantskydd) pulverlösning. Medlen är likartade och består av specialprocessat blodmjöl med livsmedelsgodkända tillsatser i form av bindemedel, vegetabiliska oljor m.m. samt vatten. Gyllebo plantskydd köps färdigblandat och Gyllebo (plantskydd) pulverlösning köps som pulver och blandas ut i vatten till bruksfärdig lösning. Medlen sprutas på plantorna. Medlen visade i detta test på en statistiskt signifikant effekt mot viltbetning och ingen förhöjning av andelen barr- eller knoppskador kunde observeras. Tree-Guard. Medlet består av Bitrex, ett bittert ämne med latex som bärare. Tree-Guard sprutas på plantan. Medlet visade i detta test på en statistiskt signifikant effekt mot viltbetning och en tendens till förhöjning (ej statistiskt säkerställd) av barr och knoppskador. TWI. Medlet består av animaliskt fett, blodmjöl, bindemedel och olika kryddor bl.a. cayennepeppar. Medlet sprutas på plantan. TWI visade i detta test på en statistiskt signifikant effekt mot viltbetning. En kraftigt förhöjd andel barr- och knoppskador drabbade de plantor som behandlades med TWI. Medlet kan inte rekommenderas i nuvarande form. Falu Röd viltskydd. Medlet består av sprutbar Falu Rödfärg i en för ändamålet lämplig formulering. Falu Röd viltskydd, som sprutas på plantorna, visade i detta test en god viltavskräckande effekt. Preparatet visade en tendens (ej statistiskt säkerställd) till förhöjning av barr- och knoppskador.

Published in

Arbetsrapport - Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap
1998, number: 17Publisher: Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap, Sverige lantbruksuniversitet

      SLU Authors

    • Bergqvist, Stefan

      • Sveriges lantbruksuniversitet, Swedish University of Agricultural Sciences
      • Bergqvist, Jonas

        • Sveriges lantbruksuniversitet, Swedish University of Agricultural Sciences
      • UKÄ Subject classification

        Forest Science

        Permanent link to this page (URI)

        https://res.slu.se/id/publ/128799