Abstract

Provfisken i Kvädöfjärden har utförts årligen i oktober sedan 1989 med nätlänkar. Fiskemetodiken revideras 2018 och innebar att varje station endast fiskades under en natt istället för upprepat under sex nätter. I det här faktabladet har således enbart provfiskefångsten från första natten från respektive år analyserats. Under 2018 utfördes för första gången ett djupstratifierat provfiske med nordiska kustöversiktsnät på hösten i området och har utförts årligen sedan dess. Fiskemetodikerna är inte helt jämförbara och har därför analyserats separat. Fisksamhället beskrivs av ett flertal indikatorer.

Av omgivningsfaktorerna är det framförallt vattentemperaturen som har varierat kraftigt mellan åren, men utan en riktad trend. I den korta tidsserien med nordiska kustöversiktsnät ses en trend med något minskande siktdjup men den trenden finns inte i den längre tidsserien med nätlänkar.

Totalt har 20 arter fångats i nätlänkarna och 19 arter i de nordiska kustöversiktsnäten, en del arter fångas med båda redskapen medan andra är unika för respektive redskap. Det finns en svag tendens till minskat diversitetsindex över tid i fångsterna med nätlänkar.

Resultaten visar att det kustnära fisksamhället i Kvädöfjärden har fluktuerat under de provfiskade åren, men att det inte finns några signifikanta trender över tid med avseende på totalt antal fångade fiskar, samt fångsten av mesopredatorer, rovfiskar, stora fiskar, artantal, diversitet och trofisk medelnivå i provfisket.

En del arter i provfiskena, torsk, vitling och lake, är klassade som sårbara (VU) enligt Artdatabankens rödlista 2020 och vimma är klassad som nära hotad (NT).

Sett över hela tidsserien (1989–2022) har mört och abborre varit de vanligaste förekommande arterna i provfisket med nätlänkar men på senare år utgör även gärs en stor del av fångsterna. I de nordiska kustöversiktsnäten däremot är det strömming som dominerar fångsterna sett över hela tidsserien (2018–2022), men även mört och abborre utgör en stor del av totalfångsterna.

I provfisket med nätlänkar är det bara nors som har en säkerställd ökning över tid medan abborre, björkna, gädda och skrubbskädda alla har minskande trender. I fisket med nordiska kustöversiktsnät har strömming och skarpsill signifikant ökande trender över tid.

Fångsterna av stor fisk över 30 cm var generellt små, framförallt i de nordiska kustöversiktsnäten, och bestod till största delen av sik i båda provfiskena men i nätlänkarna utgjorde även mört en stor del av de stora fiskarna.

Skrubbskäddor har generellt en god kondition i Kvädöfjärden och det finns ingen riktad trend för konditionsindex över tid.

Sammanfattningsvis kan noteras att det kustnära fisksamhället i Kvädöfjärden har varit relativt stabilt under den undersökta tidsperioden undantaget ett fåtal arter. I den långa tidsserien med nätlänkar har nors har ökat över tid och abborre, björkna, gädda samt skrubbskädda har minskat över tid. I provfisket med nordiska kustöversiktsnät med en mycket kortare tidsserie har strömming och skarpsill ökande trender. Det kan även noteras att medan det finns likheter i fångster och indikatorer mellan de två fiskeredskapen så är också olika metodiker en faktor som sannolikt förklarar en hel del skillnader i resultat mellan redskapen.

Keywords

provfiske; diversitet; indikatorer; kustfisk; kvädöfjärden

Published in

Aqua notes
2024, number: 2024:8
eISBN: 978-91-8046-729-2
Publisher: Institutionen för akvatiska resurser, Sveriges lantbruksuniversitet

SLU Authors

• Svahn, Emma

  • Department of Aquatic Resources (SLU Aqua), Swedish University of Agricultural Sciences
    

Associated SLU-program

Coastal and sea areas


UKÄ Subject classification

Ecology


Publication identifier

DOI: https://doi.org/10.54612/a.4e98k7nsrq

Permanent link to this page (URI)

https://res.slu.se/id/publ/128943