Skip to main content
SLU publication database (SLUpub)

Report2024Open access

Växtnäringsförluster i små jordbruksdominerade avrinningsområden 2022/2023 : årsredovisning för miljöövervakningsprogrammet Typområden på jordbruksmark

Linefur, Helena; Norberg, Lisbet; Kyllmar, Katarina; Mårtensson, Kristina; Blomberg, Maria; Persson, Kristian; Valdén, Roger

Abstract

Det agrohydrologiska året 2022/2023 var både varmare och torrare än normalt i alla typområden utom i västra Östergötland och i Hälsingland. Augusti var varm och nederbördsrik i de östra och mellersta delarna (Östergötland, Västmanland och Uppland), och varm och torr i södra Sverige (Halland, Skåne, Blekinge och östra Småland) samt i Dalsland. Även oktober och november var varmare än normalt i hela landet, med temperaturer på mellan två och tre grader över det normala. December var däremot kallare än normalt, och i alla typområden utom M36 i Skåne, K32 i Blekinge och H29 i Småland kom nederbörden som snö, som därefter låg kvar i en till två veckor. Januari var varm och nederbördsrik, och nederbörden kom som regn i alla områden utom X2 i Hälsingland där det kom snö som därefter låg kvar till början av april. I C6 i Uppland varierade vintervädret mellan kalla dagar och perioder med både tö och regn. Detta ledde till att en stor del av höstrapsen behövde köras upp på våren, samt att stående vatten och isfläckar i höstvetet resulterade i stora döda fläckar på fälten. Inledningen på våren (mars och april) var kallare än normalt i alla typområden, medan maj i stället bjöd på högre temperaturer än normalt, framförallt i de mellersta och norra delarna (Dalsland, Östergötland, Västmanland och Hälsingland). Mars var även väldigt nederbördsrik i hela landet, medan april och maj var torrare än normalt, i synnerhet i södra Sverige (Halland, Skåne, Småland och Blekinge) och östra delen av landet (Östergötland, Mälardalen, Gotland och Hälsingland). Juni var mycket varmare än normalt i hela landet, och dessutom ovanligt torr i Skåne, Halland, Östergötland, Västmanland samt på Gotland. Den kalla starten på våren ledde till att tillväxten på grödorna inledningsvis var lite långsam, men tog fart i maj och juni när värmen kom.

Årsavrinningen var mycket mindre än normalt i M42 i Skåne, N34 i Halland, H29 och F26 i Småland, O17 och O18 i Västergötland samt U8 i Västmanland, mycket större än normalt i M39 i Skåne, E21 i Östergötland samt X2 i Hälsingland och runt det normala i övriga områden. Avrinningen var låg eller mycket låg i juli och augusti i alla typområden utom X2 i Hälsingland där dagar med kraftig nederbörd ökade avrinningen tillfälligt. I typområde C6 i Uppland, E21 i Östergötland och X2 i Hälsingland uppmättes tillfälliga flödestoppar i augusti och september i samband med kraftig nederbörd. Avrinningen kom igång ordentligt i mitten av oktober i typområdena i Västergötland och i slutet av december i övriga typområden i södra och mellersta Sverige. I typområde X2 i Hälsingland varierade flödet under hela vintern, och det stora flödet uppmättes i stället i april, i samband med snösmältningen.

Årsmedelhalterna av totalkväve var högre än respektive långtidsmedelvärde i de flesta typområden. Även den totala transporten av totalkväve större än respektive långtidsmedelvärde i M39 i Skåne, K31 i Blekinge, O14 i Dalsland, I28 på Gotland, alla tre typområden i Östergötland samt X2 i Hälsingland. För totalfosfor låg årsmedelhalterna under respektive långtidsmedelvärde i K32 i Blekinge, I28 på Gotland, F26 i västra Småland samt E21 i Östergötland, och över eller mycket över det normala i typområde M42 i Skåne, K31 i Blekinge, H29 i östra Småland samt X2 i Hälsingland. Den totala transporten av totalfosfor var större än respektive långtidsmedelvärde i typområde M39 i Skåne, K31 i Blekinge, E24 i Östergötland samt X2 i Hälsingland.

I område F26 i Småland var fosforgödslingen något större 2022 jämfört med föregående år, och i O18 i Västergötland var både kväve- och fosforgödslingen större än föregående år. I F26 berodde detta på större tillförsel av stallgödsel medan det i O18 berodde på större tillförsel av mineralgödsel. Den mesta stallgödslingen skedde på våren i alla typområden utom i C6 i Uppland, där all stallgödsling skedde på hösten. Andelen ekologiskt brukad mark var större än föregående år i typområde E21 i Östergötland och I28 på Gotland. I övriga områden med ekologisk odling låg andelen kvar på samma nivå som förra året.

Keywords

Växtnäringsutlakning; kväve; fosfor; avrinningsområden; typområden; jordbruk

Published in

Ekohydrologi
2024, number: 183
Publisher: Institutionen för mark och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet