Bäckman, Amanda
- Department of Landscape Architecture, Planning and Management, Swedish University of Agricultural Sciences
Factsheet2024Open access
Bäckman, Amanda; Larsson, Anders
I både Sverige och Danmark finns det ett växande fokus på återvätning av s.k. organogena jordar, det vill säga torv- och gyttjejordar. Anläggning av våtmarker för näringsretention, biologisk mångfald och rekreation är något som länderna arbetat med i många år, medan återvätning av organogena jordar i syfte att minska utsläpp av koldioxid är ett relativt nytt och växande politik- och insatsområde såväl internationellt som nationellt. Utdikningarna som påbörjades i mitten av 1800-talet och som pågick fram till 1990-talet har medvetet orsakat torrläggning av torvmarker i syfte att förbättra produktionen på jordbruks- och skogsbruksmarker. Detta har resulterat i att den stora mängden organiskt material som lagrats sedan istiden exponerats för syre. Den nedbrytningsprocess som exponeringen medför har lett till stora utsläpp av växthusgaser i atmosfären. Genom att återställa den ursprungliga vattennivån i dessa områden kan en fortsatt nedbrytning av kol och därmed utsläpp av bland annat koldioxid förhindras. Åtgärder för att återställa naturliga vattenförhållanden i landskapet kallas återvätning.
LTV-fakultetens faktablad
2024, number: 2024:11Publisher: Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårds- och växtproduktionsvetenskap, Sveriges lantbruksuniversitet
Environmental Sciences
DOI: https://doi.org/10.54612/a.2q99enkrpv
https://res.slu.se/id/publ/131129