Bergström, Ulf
- Institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua), Sveriges lantbruksuniversitet
Rapport2023
Bergström, Ulf; Lövgren, Johan; Sandström, Alfred; Sjöberg, Niklas; Sundblad, Göran; Säterberg, Torbjörn; Wennhage, Håkan; Östman, Örjan
Det råder kunskapsbrist om storskarvens ekologi i svenska akvatiska ekosystem och hur fiskpopulationer och ekosystem påverkas av storskarv i olika områden. Framförallt behövs bättre underlag om skarvarnas födoval, födosöksbeteende, antal och migrationer för att kunna bedöma påverkan på fiskpopulationer och ekosystem. Grundläggande underlag om storskarvens biologi, för bättre förståelse av dess ekologiska roll, bör samlas in genom standardiserad och internationellt samordnad övervakning. Akvatiska ekosystem är komplexa och sammanlänkade, med flera arter och ekologiska processer som samverkar med varandra. Fiskpopulationer påverkas även av en rad andra faktorer än predation från storskarv, både biologiska och icke-biologiska. Det kan därför vara svårt att separera effekter från storskarv från annan påverkan. Att dra generella slutsatser om storskarvens påverkan på olika fiskpopulationer i olika områden och under olika tidsperioder är därför svårt. Generellt verkar påverkan från storskarv på fiskpopulationer vara liten i friska ekosystem. Dock verkar skarvpredation kunna ha negativ påverkan på specifika fiskpopulationer, i synnerhet svaga populationer som även påverkas negativt av andra faktorer. För att förbättra kunskapsläget är det viktigt att förvaltningsåtgärder som syftar till att minska storskarvens påverkan på fiskpopulationer följs upp vetenskapligt. Dessa förvaltningsåtgärder bör om möjligt samordnas med andra åtgärder för att öka förståelsen av vilka påverkansfaktorer som har störst betydelse för olika fiskpopulationer.
Utgivare: Institutionen för akvatiska resurser, Sveriges lantbruksuniversitet
Ekologi
https://res.slu.se/id/publ/131500