Skip to main content
SLU publication database (SLUpub)

Abstract

Matsvinn är ett stort problem längs kedjan ”från jord till bord”. En minskning av matsvinnet innebär bättre resursanvändning, men måste samtidigt balanseras mot livsmedelssäkerheten. Rapporten tar upp fyra olika exempel på åtgärder: Att införa en riskbaserad tolkning av datummärkningen, donera mat som närmar sig sista förbrukningsdag, förädla råvaror som håller på att bli dåliga och återvinna livsmedel som inte längre bör ätas av människor som djurfoder. Idag slängs en betydande del av maten längs med kedjan ”från jord till bord” och bidrar därmed till matsvinn. Matsvinn definieras som livsmedel som slängs i onödan och som hade kunnat konsumeras om de hade hanterats annorlunda. Ett minskat matsvinn innebär bättre hushållning med samhällets och naturens resurser och att vi slutar producera mat som går till soptunnan. Samtidigt finns det flera avvägningar mellan matsvinn och livsmedelssäkerhet där vinster inom det ena området inte får innebära negativa konsekvenser inom det andra. Rapporten tar upp fyra olika exempel på åtgärder som kan bidra till minskat matsvinn och hur dessa behöver balanseras mot eventuella hälsorisker. Hälsoaspekter som omfattas i rapporten utgörs av olika mikroorganismer, till exempel bakterier, mögel och virus. Genom en mer riskbaserad tolkning av bäst före-datum kan matsvinnet minska genom att färre livsmedel slängs i onödan. Det är endast märkningen sista förbrukningsdag som är av betydelse för hälsan eftersom tillverkaren inte kan gå i god för att livsmedlet kan ätas eller drickas utan fara för hälsan efter detta datum. En mer riskbaserad tolkning av datummärkning är relevant även för matdonationer. Matdonationer kan utgöra en speciell risk för hälsan eftersom mat som doneras av till exempel butiker kan ha kort tid kvar innan den bör konsumeras. Det är viktigt att de personer som är involverade i hantering och distribution av livsmedel har tillräckliga kunskaper om livsmedelshantering och hygien. Ytterligare ett sätt att minska matsvinn i butiksled är att förlänga hållbarhet för vissa livsmedelsprodukter. Detta kan till exempel göras genom att tillaga kalla eller varma rätter som sedan säljs till konsumenter. Här är det viktigt med temperatur vid eventuell varmhållning och hänsyn till datummärkning av livsmedelsprodukter om det gäller kalla rätter. När ett livsmedel inte kan användas som mat kan det återvinnas som djurfoder, till exempel i cirkulär livsmedelsproduktion. I dessa fall är det viktigt att se till att det finns steg i produktionen som kontrollerar eventuella smittämnen så att de inte ges möjlighet att förökas och orsaka sjukdom hos djur och/eller människa. I framtiden kommer vi troligen se nya tekniska lösningar som balanserar matsvinn och livsmedelssäkerhet. Avvägningar mellan livsmedelsförsörjning, livsmedelssäkerhet och matsvinn måste hanteras kunskaps- och riskbaserat. Att minska matsvinn och värna livsmedelssäkerhet är centrala är centralt både i den Europeiska strategin Farm to Fork Strategy och i den svenska strategin En livsmedelsstrategi för Sverige – fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet.

Published in

SLU Future Food Reports
2021, number: 16:1
Publisher: SLU Future Food, Sveriges lantbruksuniversitet

SLU Authors

Associated SLU-program

SLU Future Food

UKÄ Subject classification

Food Science

Publication identifier

  • ISBN: 978-91-576-9876-6
  • eISBN: 978-91-576-9875-9

Permanent link to this page (URI)

https://res.slu.se/id/publ/132482