Kjellander, Petter
- Department of Ecology, Swedish University of Agricultural Sciences
Report2024Open access
Kjellander, Petter; Rumiano, Florent; Månsson, Johan; Norström, Arvid
Dagens viltskadeinventeringar i jordbruket är tidskrävande och dyra, ofta utförda till fots och med risk för subjektiva resultat. SLU har fått i uppdrag av Naturvårdsverket (2022-03-23) att utveckla en standardiserad metod för att övervaka viltskador i jordbruket. Den utvecklade metoden bygger på att drönare utrustade med kameror och sensorer (synligt och osynligt ljus) tar högupplösta 2D eller 3D bilder av fält, vilka sedan analyseras med AI för att identifiera, klassificera och mäta skador. Målet är att metoden ska kunna fungera på lokal gårdsnivå men den ska också kunna appliceras på stora områden som ÄFO:n eller större, vilket är viktigt för att ta beslut inom såväl jordbruks- och viltförvaltningen. De av AI tolkade bilderna ligger därefter till grund för en återrapportering bestående av information om skadornas ursprung, omfattning och kostnad, vars resultat ska kunna användas både lokalt av jordbrukare och nationellt i ett framtida övervakningssystem. Systemet är förnärvarande semi-automatiserat men kan effektiviseras ytterligare med högpresterande datorer. Hittills har projektet visat lovande resultat, särskilt när det gäller att identifiera vildsvinsskador, som är de mest förekommande skadetyperna i vår insamlade bildbank. För att metoden ska bli fullt tillämpar krävs dock en större och mer balanserad bildbank med fler skador med annat ursprung (torka, vatten, maskinskador m.m.) och för andra viltarter och grödor än vad som hittills kunnat samlas in under en begränsad projekttid. De kvarstående tekniska utmaningarna består således av att i en mer kraftfull datormiljö automatisera samtliga steg från bildanalys till rapportering, samt att träna algoritmen med fler bilder av andra skadetyper än vildsvin. Slutligen, rent organisatoriska frågor kring en eventuell framtida viltskadeinventeringsplattform för skador på gröda, dess huvudmannaskap, juridiska möjligheter, begränsningar och kostnader ligger utanför SLU:s uppdrag. Men, givet att dessa frågor kan lösas, är SLU:s värdering av den utvecklade inventeringsmetoden att det är en fullt realistisk väg framåt, med möjligheter att utvecklas även för flygplan och i framtiden kanske via satellitbilder. Metoden skulle därför kunna bli ett viktigt framtida faktabaserat viltförvaltningsverktyg till nytta för såväl enskilda lantbrukare, jakträttsinnehavare, viltförvaltare och myndigheter.
Drönare; Inventering; Maskininlärning; Viltskador; Jordbruk
eISBN: 978-91-8046-645-5Publisher: Institutionen för ekologi, Sveriges lantbruksuniversitet
Ecology
Fish and Wildlife Management
Other Computer and Information Science
DOI: https://doi.org/10.54612/a.2fjbv2ivoo
https://res.slu.se/id/publ/132677