Svenska sjöar med höga fosforhalter : 790 naturligt eutrofa eller eutrofierade sjöar?

Abstract

Rapportens huvudsyfte är att redovisa den datainsamling av förhöjda fosforhalter i sjöar som utfördes inför Naturvårdsverkets projektarbete om fosfornormer för svenska sjöar. De resultat som presenteras i rapporten baseras till stora delar på en av Naturvårdsverket utsänd enkät till länsstyrelserna (Enkät, se appendix A). Avsikten med denna var att ta fram kompletterande bakgrundsinformation till fosfornormnivåer i sjöar samt att även ta in förslag från länsstyrelserna på sjöar lämpade och angelägna för fosfornormer. Rapportering beträffande de av länsstyrelserna särskilt utvalda sjöarna för fosfornormer har gjorts i en separat rapport. Riksinventeringarna med sina slumpmässiga urval av sjöar 1990, 1995 och 2000 ger oss en viss vägledning om det allmäna fosfortillståndet i de svenska sjöarna för de senaste -10 åren. För att erhålla ett komplement till allmäntillståndet var målet med denna datainsamling att samla in mer data beträffande de mest påverkade sjöarna. Data från de mest påverkade sjöarna återfinns framför allt inom den samordnade recipientkontrollen (SRK) som utförs i syfte att beskriva effekter av utsläpp och markanvändning. För att komplettera bilden ombads länsstyrelserna dessutom att utöver SRK-data rapportera insamlade data från sjöar med höga fosforhalter utanför denna recipientkontroll. Avsikten med sammanställningen som presenteras i denna rapport är att identifiera och beskriva halter i alla sjöar som har halter överstigande 25 μg totalfosfor per liter. För att i någon mån erhålla en relevant ögonblicksbild över antalet sjöar överskridande denna gräns har inte mätdata äldre än 1990 använts vid denna sammanställning. Det datamaterial som har använts har huvudsakligen extraherats från den av länsstyrelserna besvarade enkäten. En komplettering med sjöar överstigande 25 μgnivån har utförts med data från riksinventeringarna 1990 och 1995 och från andra sjökemiska databaser som finns upplagda hos den nationella datavärden - institutionen för miljöanalys, Sveriges Lantbruksuniversitet. På grundval av tillgången på mätdata har en kvalitetsklassning av mätdata utförts utifrån kombinationen av antalet observationsår och antalet mätobservationer per år. Mätdata har kunnat erhålla kvalitetsklass A i två fall, antingen om data har kunnats sammanställas för, 1) minst tre år i följd för månaderna augusti- september alternativt, 2) enstaka år med tre eller flera mätningar utförda under månaderna maj-oktober. Kvalitetsklass B representerar hela spektrumet mellan klass A och fall där en enskild mätobservation har kunnat utföras under någon enstaka månad (jan-dec) någon gång 1990-2000. Med hjälp av den i denna rapport presenterade sammanställningen har 790 st sjöar eller sjöbassänger med fosforhalter överstigande 25 μg totalfosfor per liter kunnat identifierats. Av dessa hade 221 st sjöar mycket höga alternativt extremt höga halter (>50 μg Pil) av totalfosfor. Den geografiska fördelningen av sjöarna tyder på att de mest eutrofa och eutrofierade sjöarna återfinns i jordbruksintensiva slättlandskap som östra Svealand, sydöstra Götaland och Skåne. Baserat på beräkningar av troliga ursprungsvärden av fosforhalter i dessa sjöar måste slutsatsen bli att mycket kraftiga åtgärder måste sättas in för att åtgärda de av människan orsakade förhöjda halterna av fosfor. Detta är dock en slutsats som kan komma att förändras i den stund det är möjligt att beräkna ett mer korrekt jämförvärde. Att som idag enbart ta hänsyn till variationer mellan sjöar i humushalter vid beräkningen av ett jämförvärde medför en överkvantifiering av den mänskliga påverkan på eutrofieringen. Vid beräkning av ett jämförvärde bör även andra parametrar som påverkar ett sjövattens ursprungshalt av fosfor beaktas. Exempel på parametrar som bör inkluderas i beräkningen av ett sjötypiskt jämförvärde är 1) tillrinningsområdets geologiska egenskaper (t ex bergarters fosforhalt, bergarters och mineraljordars vittringsegenskaper och de lösa avlagringarnas ursprungsinnehåll av fosfor) 2) resuspensionsbenägenheten av sjöbottensediment i den enskilda sjön och 3) den enskilda sjöns teoretiska omsättningstid.

Published in

Rapport / Sveriges lantbruksuniversitet, Miljöanalys
2001, number: 2001:8
Publisher: Institutionen för miljöanalys, Sveriges lantbruksuniversitet

SLU Authors

• Persson, Gunnar

  • Department of Aquatic Sciences and Assessment, Swedish University of Agricultural Sciences
    

UKÄ Subject classification

Environmental Sciences

Permanent link to this page (URI)

https://res.slu.se/id/publ/132749