Persson, Gunnar
- Department of Aquatic Sciences and Assessment, Swedish University of Agricultural Sciences
Report2001Open access
Bottenlevande djur före och efter kalkning i sjöar inom Integrerad KalkningsEffekt Uppföljning
Persson, Gunnar
Abstract
De långsiktiga kemiska och biologiska effekterna av sjö- och vattendragskalkning studeras inom Programmet för Integrerad KalkningsEffektUppföljning. Inom programmet har förekomsten av bottendjur följts i, som mest, 15 sjöar. Artsammansättning och individtäthet har följts i tre djupzoner (littoral, sublittoral och profundal) med årliga höstprovtagningar sedan 1989. Data från IKEU-perioden har här hämtats från perioden 1989-1993. Alla sjöar var kalkade innan programmets start med den tidigaste starten 197 4 och den senaste 1985. Inför en kommande utvärdering av bottendjurens utveckling i sjöarna.finns det anledning att jämföra nuvarande djursamhällen med vad som kan förväntas i normala, icke-sura, icke-kalkade, fattiga skogssjöar samt att också beskriva hur sjöarna hade sett ut utan kalkning. I rapporten redovisas två tillvägagångssätt, dels att genom äldre undersökningar i just dessa kalkade sjöar finna svar på både hur deras bottendjursamhällen sett ut innan försurning och innan kalkning (ofta i surt tillstånd), dels redovisas med hjälp av en modell förväntat tillstånd i motsvarande sjö med icke-försurad fauna. Modellresultaten har dock inte varit uppmuntrande och tyngdpunkten har lagts på att identifiera och redovisa alla kända tidigare provtagningar och beskrivningar av bottendjuren i IKEU-sjöarna. Uppgifterna berör nästan enbart mjukbottenfaunan (sublittoral + profundal) eftersom äldre hårdbottenprovtagningar och littoralprovtagningar över huvud taget saknas nästan helt. Data från perioden före försurning fanns från 3 av sjöarna. Från 6 sjöar fanns data från perioden med nära förestående kalkning och från 6 sjöar fanns data efter kalkning men före IKEU-provtagningarnas start (tabell 1). Provtagningen har i majoriteten av alla fall gjorts med Ekmanhuggare och provet sållats genom 0,6 mm såll. Årstid och taxonomisk upplösning har dock varierat. I sublittoralen fanns under IKEU-perioden 18-22 taxa i de tidigare undersökta sjöarna: Ejdgesjön, Stora Härsjön, Gyslättasjön, Långsjön (Åva),Västra. Skälsjön och N. Särnamannasjön. Av dessa hade Gyslättasjön och V. Skälsjön samma eller högre antal taxa före försurningens inträdande. Så kan också ha varit fallet med Stensjön där den taxonomiska upplösningen inte medger fördjupad analys. Av dessa sjöar hade Ejdgesjön den mest utarmade subli ttoralfaunan innan kalkning med 4 arter. I Stora Härsjöns sublittoral fanns 10 arter, i Särnamannasjöns sublittoral 12 arter och i V. Skälsjöns och i Långsjöns sublittoral fanns 18 arter innan kalkning. Återhämtningen till nuvarande tillstånd har som framgår bl. a. av dessa uppgifter varit störst och tydligast i västkustsjöarna. I profundalproven från de sydliga sjöarna Stora Härsjön och Stengårdshultasjön fanns 10 taxa både inför kalkning och under IKEU-perioden. Längre norrut fanns i Långsjön och V. Skälsjön. 6-7 taxa i profundalen under IKEU-perioden. Före kalkning fanns i V. Skälsjön identiskt artantal medan det i Långsjön endast fanns.2 taxa. Med enbart antalet taxa som indikator framgår således att de stora förändringarna står att finna i sublittoralen medan utvecklingen i profundalen kräver en analys där bl. a. exakta provtagningsdjup och syrgashalter om möjligt beaktas.
Published in
Rapport / Sveriges lantbruksuniversitet, Miljöanalys
2001, number: 2001:9
Publisher: Institutionen för miljöanalys, Sveriges lantbruksuniversitet
SLU Authors
UKÄ Subject classification
Ecology
Permanent link to this page (URI)
https://res.slu.se/id/publ/132750